Resvanor

Resvanor påverkar både miljön och människors hälsa. Fordonstrafik bidrar till utsläpp och buller, medan kollektivtrafik generellt har mindre miljöpåverkan. Aktiva transportsätt som cykling och gång främjar hälsan, men innebär samtidigt en ökad exponering för luftföroreningar.

Resultat från miljöhälsorapport 2025

Bil som transportsätt

Runt 75-85 procent av de tillfrågade använder vanligtvis bil eller dylikt för att ta sig till och från arbete/skola samt andra aktiviteter så som inköp och fritidsaktiviter. Andelen har ökat något sedan miljöhälsoenkäten 2015 i alla tre länen. Män använder bil i större utsträckning jämfört med kvinnor.

Användning av kollektivtrafik

En femtedel till en sjättedel av alla svarande åker vanligtvis kollektivt till och från arbete/skola samt andra aktiviteter där andelen är högst i Östergötlands län och lägst i Kalmar län. I de mindre städerna och landsbygdskommunerna är det en betydligt mindre andel som anger att de åker kollektivt till jobb/skola eller fritidsaktiviteter. Grupperna utrikes födda, den yngsta åldersgruppen och kvinnor åker kollektivt i större utsträckning än svenskfödda, äldre åldersgrupper respektive män.

Cykel och gång

Cykel som färdmedel är vanligare i Östergötlands- och Kalmar län än i Jönköpings län. Fler yngre och fler kvinnor anger att de cyklar eller går till jobbet/skolan samt andra aktiviteter.

Tid för transport

För tre av tio i befolkningen i de tre länen tar det längre tid än en timme att ta sig till och från arbete/skola och andra aktiviteter. Det är framförallt den yngsta åldersgruppen som har lång tid för transporter.

Slutsats

Resvanor har stor betydelse för både folkhälsa och miljö. En hög andel bilresor bidrar till ökade utsläpp av luftföroreningar som kan i sin tur leda till ökad risk för lungsjukdomar och hjärtkärlsjukdom, särskilt i tätorter med mycket trafik. Begränsad användning av aktiva färdsätt som cykling och gång innebär att färre får den dagliga fysiska aktivitet som dessa transportsätt kan ge. Detta kan påverka den allmänna hälsan negativt, särskilt i grupper som redan har låg fysisk aktivitet.

Långa restider, som är vanliga bland yngre, kan också påverka välbefinnandet genom ökad stress, mindre tid för återhämtning och fritid, samt påverkan på sömn och sociala relationer.

För att främja en hållbar utveckling och god folkhälsa är det viktigt att skapa förutsättningar för mer miljövänliga och hälsofrämjande resvanor, särskilt i områden där bilberoendet är stort och kollektivtrafiken mindre tillgänglig.