Klimat

Klimatförändringar påverkar hälsan både globalt och lokalt. I Sverige utgör värmeböljor den största risken, men även extrema väderhändelser som översvämningar, torka och skogsbränder kan få allvarliga konsekvenser. Förändringar i temperatur och årstider påverkar ekosystem, smittspridning, livsmedelstillgång och luftkvalitet. Förändrade årstider påverkar ekosystem och kan leda till fler fall av pollenallergi och fästingburna sjukdomar. Även oro kopplad till klimatet är ett växande folkhälsoproblem.

Resultat från miljöhälsorapport 2025

Oro för klimatförändringar

I de tre länen uppger en tredjedel av befolkningen att de ofta eller alltid känner sig orolig inför klimatförändring. Fler kvinnor än män, samt högutbildade är oroliga för klimatförändringar.

Hoppfullhet att klimatförändringar kan bromsas

Ungefär en tiondel anger att de ofta eller alltid känner sig hoppfull om att klimatförändringarna kan bromsas. Fler män anger att de är hoppfulla. Samtidigt anger nästan hälften av befolkningen i de tre länen att de gör saker medvetet för att minska sitt klimatavtryck. Fler kvinnor än män rapporterar att de gör dessa val.

I både Sverige och Östergötland uppger personer födda i Sverige i mindre utsträckning att de är hoppfulla om att klimatförändringarna kan bromsas, jämfört med personer födda utanför Sverige. Resultaten för övriga områden bör tolkas med försiktighet på grund av att det generellt är få i grupper som inte är födda i Sverige.

Slutsats

Ungefär en tredjedel av befolkningen uppger att de ofta eller alltid är orolig för klimatförändringar. Nästan hälften av befolkningen gör egna medvetna val för att minska klimatavtrycket. Oro för klimatet och framtiden kan påverka den psykiska hälsan, samtidigt som klimatförändringar även kan påverka den fysiska hälsan.

För att minska klimatavtrycket behövs både individuella insatser och samhälleliga förändringar. Anpassningar i samhället krävs också för att öka individers och samhällets förmåga att hantera de effekter vi kan förvänta oss av klimatförändringar. Ett exempel är att skydda grupper som barn, äldre och personer med hjärt- och lungsjukdomar, som är särskilt känsliga för värme och luftföroreningar.

Individen behöver själv ha kunskap om vad som kan göras för att minska effekter av extremoväder, medan samhället behöver bygga upp förmågan att stå emot och klara hastiga och långsamma förändringar. Det kan handla om att skapa förutsättningar för skugga, planera grönområden som motverkar effekter av värme, skyfall och föroreningar, samt utveckla handlingsplaner inom äldre- och barnomsorg vid värmeböljor.

Referenser

1. https://klimatanpassning.se/ Länk till annan webbplats. stöd för olika aktörer i samhället i arbetet med klimatanpassning. Bakom webbplatsen står Myndighetsnätverket för klimatanpassning och den drivs och förvaltas av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
2. Folkhälsomyndigheten, Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige - En risk och sårbarhetsanalys. 2024.
3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Kunskapsöversikt - Klimatanpassning. 2022.
4. SMHI, Framtidens klimat. https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/framtidens-klimat Länk till annan webbplats..