Kemikalier

Kemikalier i mat och vatten utgör en potentiell hälsorisk.
Fisk från insjöar och Östersjön, viltkött som fällts med blyammunition samt dricksvatten från enskilda brunnar kan innehålla ämnen som påverkar hälsan negativt. Genom att följa kostråd och kontrollera brunnsvatten regelbundet kan exponeringen för miljögifter begränsas, vilket minskar risken för negativa hälsoeffekter.

Resultat från miljählsorapport 2025

Vatten från egen brunn

I Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län uppger 13-15 procent av invånarna att de får sitt dricksvatten från egen brunn. Ungefär hälften av dem har analyserats sitt brunnsvatten under de senaste tre åren. I Linköpings kommun har andelen som fått anmärkning på vattenkvaliteten i analyssvaret minskat från den senaste miljöhälsoenkäten från 2015. I Kalmar har däremot andelen som angett att de har problem med kvalitén på sitt brunnsvatten ökat. För Östergötland innebär detta att andelen med god vattenkvalité på brunnsvatten ligger högre än rikssnittet, medan Kalmar hamnar lägre än rikssnittet, vilket även sågs i den förra enkäten. Andelen brunnsvattenägare i de tre länen som uppger att de analyserat sitt brunnsvatten har dock minskat sedan 2015.

Fiskkonsumtion

Insjöfisk och fet fisk från Östersjön innehåller ofta höga halter av miljögifter. Konsumtion av dessa fisksorter är betydligt högre bland utrikes födda och bland dem med grundskola som högsta utbildningsnivå. I Kalmar län är konsumtion av dessa fisksorter högre än i Sverige som helhet. I Kalmar och Jönköpings län visas dock ingen information om konsumtion av havsfisk bland utrikes födda då antalet svarande i dessa grupper varit för få.

Konservburksmat

I vissa konservburkar är insidan lackerad och innehåller då det hormonstörande ämnet bisfenol A. Mat från konservburkar står för en stor del av den bisfenol A vi får i oss via mat. Europakommissionen har infört ett förbud mot bisfenol A i material som kommer i kontakt med mat. Förbudet började gälla 1 januari 2025 men under en övergångsperiod kan bisfenol A fortfarande förekomma i konservburkar.

Ungefär hälften av invånarna i länen äter mat från konservburk minst en gång per månad. De med högst utbildningsnivå äter konservburksmat i högre utsträckning än de med lägre utbildning och äldre äter konservburksmat mer sällan än personer i övriga ålderskategorier.

Viltkött

I landsbygdskommuner och i mindre städer äts generellt mer viltkött än i kommuner nära större städer enligt den senaste enkätundersökningen. I landsbygdskommunerna i Östergötland äter cirka en fjärdedel av befolkningen viltkött minst en gång per månad vilket motsvarar en nivå som ligger strax över rikssnittet. I Kalmars och Jönköpings landsbygdskommuner konsumeras viltkött i lägre omfattning än i Sverige som helhet.

Slutsats

Eftersom dricksvatten utgör en så stor del av vårt livsmedelsintag är det viktigt att vattenkvalitén är god. För brunnsägare som inte analyserar sitt brunnsvatten regelbundet finns risk för hälsoproblem. Informationsinsatser krävs för att få fler brunnsägare att bli medvetna om riskerna.

I fisk finns flera nyttiga ämnen som vi annars lätt får brist på i kroppen som exempelvis D-vitamin, jod och selen. Fiskkonsumtion kan även motverka flera olika folksjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdom. Livsmedelsverket rekommenderar att man äter fisk två till tre gånger per vecka. Det finns dock vissa individgrupper som behöver se upp men vilken fisk de äter. Barn, gravida, ammande och de som vill bli gravida i framtiden bör begränsa sitt intag av fet fisk från hela Östersjön samt från Vänern och Vättern då fisken kan innehålla höga halter av dioxin och PCB.

Riktad information om nyttan och risker med fiskkonsumtion bör ges till utrikes födda och de med låg utbildningsnivå då mätningen visar att dessa grupper har ett högt intag av insjöfisk och fisk från Östersjön. Det är också önskvärt att försöka vända trenden med minskad fiskkonsumtion bland unga samtidigt som det är viktigt att uppmana dem att välja rätt sorts fisk.

Då viltkött kan innehålla skadliga halter av bly om djuret skjutits med blyammunition är det viktigt att konsumenter av viltkött har kunskap om att exponeringen för bly kan minskas genom att blyfri ammunition används vid jakt och att köttet skottrensas på rätt sätt. Livsmedelsverket rekommenderar att barn under sju år, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida inom tre månader undviker viltprodukter som färs, korv, skav och grytbitar från djur som skjutits med blyammunition. I dessa produkter används ofta köttdelar från området nära sårkanalen där blyhalten ofta är som högst. Övriga individgrupper, inklusive ammande, råds att konsumera dessa produkter högst en gång i månaden.

Referenser

Livsmedelsverket. Metaller/ Bly [innehållet hämtat 18 augusti 2025] https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/ bly/

Livsmedelsverket. Oönskade ämnen/bisfenol A [innehållet hämtat 18 augusti 2025] https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/bisfenol-a/