Genusmedvetenhet är viktig för bättre arbetsmiljö

Om vi vill att människor ska kunna jobba fram till pensionen måste vi också skapa ett hållbart arbetsliv för alla.

När det gäller kopplingen mellan arbetsmiljö och genusfrågor finns det fortfarande stora kunskapsluckor. En av utmaningarna är att få ut kunskap om sambandet till arbetsplatserna, men också att orka hålla i jämställdhetsarbetet.

För att behålla energi i integrering av jämställdhet behövs det vara konkret och gärna ge snabba resultat. Så ser det inte alltid ut och då betyder det mycket om det finns ett stödjande nätverk med stort intresse i att dela erfarenheter.

Ett regeringsuppdrag som tydligt visade på betydelsen av genus för arbetsmiljö gav så mycket kunskap att det kändes viktigt att komprimera lärdomarna från tjocka rapporter till en kort skrift som väcker nyfikenhet, på det viset kom Vitboken om kvinnors arbetsmiljö till.

— Det behövs verkligen ny kunskap om de här frågorna, det är viktigt, säger Minke Wersäll, sakkunnig jämställdhet och ergonomi på Arbetsmiljöverket, som är nöjd över att projektet inte bara avslutades med en projektrapport utan att det också satsades en hel del på att nå ut med de nya lärdomarna.

— Följeforskare gav återkoppling under pågående projektarbete, vilket gav ett mervärde då vi kunde styra om utifrån värdefull kunskap som tillfördes samtidigt som erfarenheterna från projektet berikade forskarnas arbete på akademin. Som exempel kan vi nämna de reflekterande samtalen vi hade med inspektörerna som var inspirerande och lärorika och bidrog till spridning av erfarenheter och lärande.

Den ambitiöst ihopsatta referensgruppen med representanter från arbetsmarknadens parter visade stort engagemang och det beslutades därför att gruppen skulle leva kvar efter avslutat uppdrag, som ett nätverk om genus och arbetsmiljö.

— Syftet är att byta erfarenheter och få inspiration till ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete. Nätverket har också en bollplanksfunktion för studien Genus, Arbetsmiljö och Lärande, GAL, som är forskningsprojekt som drivs av KTH och är finansierat av AFA.

Minke Wersäll menar att nätverket har stor betydelse för kunskapsutvecklingen men också för spridningen.

— Eftersom deltagarna kommer från så olika verksamheter finns det en enorm bredd i frågorna nätverket arbetar med. Genom diskussion och reflexion utvecklar vi tillsammans kompetens för genusmedvetet arbetsmiljöarbete.

Krassa siffror visar att kvinnor löper ökad risk att drabbas av belastningsskador och flera studier visar också på mycket ojämlika villkor mellan könen.

— Vi har länge varit duktiga på att göra riskbedömningar för arbete med exempelvis maskiner, medan arbete med människor har ansetts vara naturligt och någon tradition för att förbygga sjukdom har inte funnits. Minke Wersäll menar att det är väsentligt att hjälpas åt att synliggöra riskerna och skapa fler metoder för att bedöma risker vid arbete med människor.

— Genom att synliggöra, jämföra och reflektera över kvinnors och mäns arbetsmiljöer kan vi se stora skillnader i hur arbetsmiljöarbete systematiskt finns integrerat i det vardagliga arbetet. Det innebär en avsevärt högre risk för arbetstagare som arbetar med människor att drabbas av skador och ohälsa.

Ett talande exempel finns beskrivet i rapporten om inspektioner som utfördes i teknisk förvaltning och hemtjänst i 67 kommuner.

— Det är inte försvarbart att halva befolkningen har så mycket bättre villkor i arbetslivet än övriga, säger Minke Wersäll.

Några av deltagarna i nätverket för genus och lärande:

Försäkringskassan, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, Företagshälsovården, Europeiska socialfonden, Mynak, Svenskt Näringsliv, SACO, SKR, Socialstyrelsen, Arbets- och Miljömedicin i Linköping.

Vitboken om kvinnors arbetsmiljö Länk till annan webbplats.

Publicerad 2020