Arbetsmiljön avgörande för hur länge vi orkar jobba

Hur länge ska vi jobba? Det är inte bara åldern som avgör, det gör vår långsiktiga arbetsmiljö. En sämre arbetsmiljö med dåliga förutsättningar ger ett kortare yrkesliv.

Sverige befinner sig vid ett tydligt vägskäl. Arbetslivet förlängs, pensionsåldern höjs och allt fler förväntas arbeta längre än tidigare generationer. För individen handlar detta om att orka, må bra och kunna avsluta arbetslivet på ett hållbart sätt. Men frågan om ett längre arbetsliv sträcker sig långt bortom den enskilda människan. Hur arbetsplatser är organiserade, hur arbetsmiljön ser ut och vilka samhälleliga förutsättningar som ges har avgörande betydelse för om människor faktiskt kan arbeta längre. Ett förlängt arbetsliv är möjligt, men kräver förändringar i arbetslivets villkor. Att stärka äldre arbetares arbetsförmåga är därmed både en individuell, organisatorisk och samhällelig angelägenhet.

Ålder avgör sällan

Forskning visar att många äldre både kan och vill fortsätta arbeta. Viljan att stanna kvar i arbetslivet hänger dock nära samman med hälsa och arbetsmiljö. Svenska studier pekar på att det sällan är åldern som avgör när människor lämnar arbetslivet. I stället är det kombinationen av långvarig belastning, bristande återhämtning och begränsade möjligheter till anpassning som blir avgörande. Personer med fysiskt eller psykiskt krävande arbeten lämnar oftare arbetslivet tidigare än de som haft större möjlighet att påverka sitt arbetsinnehåll och sin arbetssituation. Möjligheten att arbeta längre är inte jämlikt fördelad

Arbetsmiljön är avgörande

Forskning av Kerstin Nilsson visar tydligt att möjligheten att arbeta längre i hög grad påverkas av arbetsmiljön. Ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen ökar sannolikheten att kunna arbeta kvar i sitt yrke upp till 65 års ålder. Samtidigt minskar möjligheten att arbeta längre vid hög fysisk utmattning efter arbetsdagen, återkommande känsla av att arbetsinsatsen inte räcker till, begränsad handlingsfrihet i arbetet och upplevelser av otrygghet eller hot i arbetssituationen. Även ensamarbete och missnöje med arbetsuppgifterna har betydelse.

Resultaten pekar tydligt på att det är arbetsvillkoren över tid – snarare än åldern i sig – som avgör om ett förlängt arbetsliv är möjligt.

Ett längre arbetsliv kräver mer än fler år

Sammanfattningsvis kräver ett längre arbetsliv också ett bättre arbetsliv. Äldre arbetstagare utgör en viktig resurs genom sin erfarenhet, kompetens och stabilitet. För att de ska orka hela vägen behövs ett förebyggande arbetsmiljöarbete, flexibla lösningar och ett ledarskap som ser åldrande som en naturlig del av arbetslivet – inte som ett problem.

Följ vår forskning

Är du intresserad av frågor som rör äldre i arbetslivet (55+)? Läs mer om Forskningscentret RELATE Länk till annan webbplats. – Återgång i arbete senare i livet, som fokuserar på personcentrerade och medskapande hälsointerventioner för ett hållbart arbetsliv. Centret leds av professor Mathilda Björk vid Linköpings Universitet tillsammans med vårt tvärvetenskapliga forskarteam.

Text; Charlotte Wåhlin, biträdande professor & ergonom

Läs mer

• SOU 2020:69 Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Stockholm: Norstedts Juridik; 2020.
• Nilsson K. When is work a cause of early retirement? BMC Public Health. 2020;20
• Linnarud Johansson M et al. Att förlänga arbetslivet: om insatser på arbetet för äldre medarbetare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Centrum för Arbets och miljömedicin, Stockholm: 2025.