Terpener inomhus – fräsch doft, dold kemi

Ett rent hem är för många detsamma som ett hem som doftar gott. De städprodukter som skapar dofter kan också förändra inomhusluften negativt. Det är inte heller självklart att produkter som marknadsförs som gröna är bättre.

Lite sund skepsis är bra även när det gäller städning. Ditt tallbars- eller citrondoftande rengöringsmedel innehåller terpener som reagerar med annan kemi i ditt hem. Om du dessutom tänder några doftljus och doftpinnar har du skapat en kemisk miljö som är direkt olämplig för barn, äldre och astmatiker.

Ur ett kemiskt perspektiv är terpener mycket reaktiva. De flyter inta bara omkring passivt i våra hem utan reagerar med oxidanter som ozon, som kommer in från utomhusluften eller kan bildas av vissa apparater. Då omvandlas terpenerna till en blandning av sekundära luftföroreningar – till exempel aldehyder som formaldehyd och mycket små partiklar.

När får vi toppar av terpener?

Storstädning och användning av parfymerade produkter är två stora orsaker. En kammarstudie från 2024 visar att fem vanliga parfymerade hud- och hårvårdsprodukter släpper ut en rad flyktiga organiska ämnen, bland annat terpener, och att ozon snabbt kan omvandla dessa till nya gaser och partiklar.

Resultaten stämmer väl med annan forskning som visar att det vi städar och tvättar med kan påverka inomhusluften långt efter att vi är klara, särskilt i rum med begränsad ventilation.

Är ”gröna” produkter bättre?

Inte alltid. Studier visar att ”gröna” rengöringsmedel ofta avger fler terpener än vanliga, vilket kan leda till högre halter av skadliga ämnen som formaldehyd.

Hur orolig bör man vara?

Effekten beror på ventilation, produktanvändning och exponeringstid. Barn, äldre och personer med astma är särskilt känsliga. Förebyggande åtgärder är mer effektiva än att försöka rena luften i efterhand.

Vad kan du göra?

• Vädra under och efter städning. Öppna fönster och använd köks- och badrumsfläkt om det går. Då späder du ut både terpenerna och de ämnen som bildas av dem. Detta råd stöds av den samlade forskningen om inomhuskemi.
• Minska på doften. Välj oparfymerade eller svagt doftande produkter och undvik att använda många doftkällor samtidigt till exempel starka rengöringsmedel + doftljus + doftpinnar. Studier visar att just parfymerade produkter är starka källor till terpener inomhus.
• Var kritisk till ozongenererande ”luftrenare”. De kan öka reaktionerna mellan ozon och terpener och därmed skapa fler sekundära luftföroreningar.
• Behåll perspektivet. Kortvariga toppar behöver inte vara farliga i sig, men det är klokt att minska onödiga kemiska reaktioner inomhus – särskilt om det finns känsliga personer som barn eller astmatiker.

Terpener ger våra hem en trevlig, ”fräsch” doft, men samma kemi som skapar doften kan också förändra inomhusluften. Med enkla val – bra ventilation, färre starkt parfymerade produkter och lite sund skepsis mot ”gröna” etiketter – kan vi njuta av doften utan alltför mycket oönskad kemi.

Vid Arbets- och miljömedicin i Linköping kan vi också analysera halten av terpener i inomhusluft.

Text: Ivan Hetman, sjukhuskemist

Referenser

1. Folkhälsomyndigheten (2018). Kemikalier i inomhusmiljön – en litteraturgenomgång. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pubreader/api/download/54046 Länk till annan webbplats.
2. Weschler, C. J. & Carslaw, N. (2018). Indoor Chemistry. Environmental Science & Technology, 52(5), 2419–2428. https://doi.org/10.1021/acs.est.7b06387 Länk till annan webbplats.
3. Wu, T. et al. (2024). Indoor emission, oxidation, and new particle formation of personal care product related volatile organic compounds. Environmental Science & Technology Letters. https://doi.org/10.1021/acs.estlett.4c00353 Länk till annan webbplats.
4. Harding-Smith, E., Shaw, D. R., Shaw, M., Dillon, T. J. & Carslaw, N. (2024). Does green mean clean? Volatile organic emissions from regular versus green cleaning products. Environmental Science: Processes & Impacts, 26, 436–450. https://pubs.rsc.org/en/content/articlehtml/2024/em/d3em00439b Länk till annan webbplats.
5. Folkhälsomyndigheten (2024). Boende och närmiljö påverkar hälsan – Miljöhälsorapport 2024. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f4237bcde947427aa3ab2d8e02de188c/boende-narmiljo-paverkar-halsa-miljohalsorapport-2024.pdf Länk till annan webbplats.