Forskning om insektsgift vid AMM

Vi känner alla till att nikotin finns i tobaksprodukter och vet också att ämnet är en av de skadliga komponenterna i cigarettrök. Mindre känt är att det tidigare använts inom jordbruket som bekämpningsmedel för att döda skadeinsekter. Det verkar då som ett nervgift men problemet har varit att det inte bara dödade insekter utan att det även förgiftat människor som arbetat med nikotinet. Det används därför inte längre som bekämpningsmedel men industrin har istället utvecklats flera varianter av neonikotenoider som har liknande kemiska strukturer. Ett sådant ett sådant ämne är imidakloprid.

De ”nya nikotinföreningarna” anses vara mindre skadliga för oss människor men de är fortfarande dödligt toxiska för insekter. Inte då bara skadeinsekter utan de verkar brett och dödar även bin, humlor och andra viktiga pollinerare (Compound Interest 2015). Användning av ämnena är alltså problematisk och något som bidrar till en minskad biologisk mångfald vilket gjort att myndigheter på senare år har infört åtgärder för att komma tillrätta med problemet. I EU och Sverige har man minskat eller helt förbjudit användning och detta har exempelvis lett till lägre halter i Svenska vattendrag vilket också resulterat i ett ökat antal insekter (Kemikalieinspektionen 2020, Sveriges Radio 2025). Exempel på vad man inom EU satsat på när det gäller insatser för skydda och förbättra livsvillkoren för pollinerande insekter har presenterats i en video från Europaparlamentet (Europaparlamentet 2019).

Vid Arbets och Miljömedicin i Linköping har vi nyligen rapporterat om en ny typ av skadlig effekt som kan vara orsakad av neonikotenoider. Misstankar uppdagades först i samband med utredningen av en patient som arbetade inom skogsbruket och som exponerats för imidakloprid då han innan plantering behandlade granplantor mot granbarkborrar. Patienten hade fått en ovanlig form av nervpåverkan som yttrade sig i en halvsidig ansiktsförlamning och frågan var då om denna kunde ha orsakats av just den aktuella exponeringen. För att förstå mer om hur imidakloprid verkade toxiskt gick vi därför vidare med studier av hur ämnet påverkade nervceller som odlades på laboratoriet. Det hela mynnade ut i ett vetenskapligt arbete där både fallstudien och beskrivningen med vad som hänt med patienten samt cellstudierna presenterade (Eriksson et al 2023). Cellstudierna visade att imidakloprid hade toxiska effekter på nervcellerna och att det är tänkbart att liknande effekter kan vara det som orsakat de nervskadorna som lett till patienten ansiktsförlamning. Att neonikotenoider kan vara toxiska för människor stöds också av andra studier och i en systematisk sammanställning av publicerade sådana har det framgått att just imidakloprid sticker ut som ett ämne som i flera human- eller djurstudier kunnat kopplas till neurologiska skador (NTP 2020).

Neonikotenoider skulle alltså kunna vara skadliga för oss människor och de är definitivt ämnen som, även i mycket små doser, dödar våra viktiga pollinerande insekter. På vissa håll inom EU har man på senare år diskuterat att åter börja använda gifterna och de produceras och används idag i stor omfattning i många andra delar av Världen. Men, en minskad eller stoppad användning skulle bidra till en ökad biologisk mångfald och fler pollinerande insekter vilket skulle vara en stor fördel för oss människor och vår natur och även vara ekonomist fördelaktigt för exempelvis producenter av frukter och andra grödor som är beroende av pollinering (Coon 2024). En minskad användning skulle då också minska risken för att människor exponeras och blir sjuka.

Text: Per Leanderson, docent, toxikolog AMM.

Referenser

Compound interest, Kortfakta om neonikotenoider, 2015
https://i0.wp.com/www.compoundchem.com/wp-content/uploads/2015/04/Neonicotinoid-Pesticides-Their-Effect-on-Bee-Colonies-The-Facts.png?ssl=1 Länk till annan webbplats.

Coon N. Buzzing Dangers: The Impact of Neonicotinoid Pesticides on Pollinators and the Global Economy. Harvard International Review, 2 september, 2024.
https://hir.harvard.edu/buzzing-dangers-the-impact-of-neonicotinoid-pesticides-on-pollinators-and-the-global-economy/ Länk till annan webbplats.

Eriksson I, et al, Imidacloprid Induces Lysosomal Dysfunction and Cell Death in Human Astrocytes and Fibroblasts—Environmental Implication of a Clinical Case Report. Cells 2023, 12, 2772.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10742227/pdf/cells-12-02772.pdf Länk till annan webbplats.

Europaparlamentet 2019 , Film om vad man i Europa gör för pollinerande insekter.
https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20191213STO69018/skydda-pollinerare-det-har-vill-parlamentet-gora-video Länk till annan webbplats.

Kemikalieinspektionen, Om neonikotenoider
https://www.kemi.se/lagar-och-regler/lagstiftningar-inom-kemikalieomradet/bekampningsmedel/vaxtskyddsmedel/aktuellt-om-vaxtskyddsmedel/verksamma-amnen-i-fokus/neonikotinoider Länk till annan webbplats.

NMT, National Toxicology program, Scoping Review of Potential Human Health Effects Associated with Exposures to Neonicotenoid Pesticides. Rapport NTP RR-15, 2020.
https://ntp.niehs.nih.gov/sites/default/files/ntp/results/pubs/rr/reports/rr15_508.pdf Länk till annan webbplats.

Sveriges Radio, Mindre insektsgift inom jordbruket: ”Gett resultat”, Reportage 250225 https://www.sverigesradio.se/artikel/jordbruket-anvander-mindre-insektsgift-gett-resultat Länk till annan webbplats.