arbets--och-miljomedicin

Region Östergötland

Arbets- och miljömedicin

De farliga odörerna omkring oss

Kor på äng framför industrier

Blä! Vem är det som har fisit? Det finns goda skäl att övervaka miljön och skydda luftens kvalitet. Det är förstås inte de mänskliga fisarna som utgör någon fara, men det finns annat som stinker och är ohälsosamt.

Har du någonsin känt lukten av ruttna ägg eller kål och funderat över orsaken? Det är troligt att du upptäckt organiska svavelföreningar. Även om obehagliga dofter är ett uppenbart problem, väcker dessa föreningar också frågor om luftkvalitet och miljöpåverkan. Låt oss ta en närmare titt på dessa stinkande föreningar och deras kopplingar till olika industrier.

Denna känslighet är en evolutionär anpassning

När vi tänker på starka odörer står organiska svavelföreningar ofta högst upp på listan. Vätesulfid luktar ruttna ägg, metantiol påminner om kål och dimetylsulfid luktar rutten kål eller fis. Deras lukt är potent av evolutionära skäl. Våra näsor kan upptäcka dem i luften vid extremt låga nivåer, ner till några få miljarddelar. Denna känslighet är en evolutionär anpassning, eftersom många svavelföreningar kan vara giftiga. Att upptäcka och påvisa dessa föreningar är avgörande inte bara för miljöövervakning utan även för att upprätthålla industriell säkerhet och samhällshälsa. Tekniker som används för att mäta svavelföreningar i omgivande luft inkluderar gaskromatografi kopplad till masspektrometri, vilket kan kvantifiera och identifiera dessa föreningar även vid mycket låga koncentrationer.

Trots deras obehagliga dofter förekommer dessa föreningar naturligt från exempelvis vulkaner, marina miljöer och till och med från mänskliga fisar. Dock är industriella aktiviteter ofta en stor källa som ger höga koncentrationer i omgivande luft.

Ett stor källa till utsläpp av organiska svavelföreningar är pappersindustrin. Detta är särskilt viktigt för Sverige där pappersindustrin är starkt utvecklad. I kraftprocessen som används för att tillverka papper kokas träflis i en lösning kallad vitlut som innehåller natriumsulfid. Detta hjälper till att bryta ner de robusta cellulosafibrerna men frigör också illaluktande flyktiga svavelföreningar som vätesulfid, metylmerkaptan och dimetylsulfid.

Utöver pappersindustrin bidrar flera andra sektorer till svavelutsläpp. Petroleumraffinaderier släpper ut svavelföreningar under bearbetningen av råolja till bensin och andra produkter. Livsmedelsindustrin, särskilt vid tillverkning av processade livsmedel, släpper ut svavelföreningar som konserveringsmedel eller som biprodukter från matlagning och bearbetning.

Vätesulfid utgör ett betydande hot mot liv och hälsa

Även avloppsreningsverk är betydande källor, där organiska svavelföreningar genereras under nedbrytning av organiskt material i syrefria miljöer. Nedbrytningen av organiskt material i dessa anläggningar producerar vätesulfid och andra svavelföreningar, vilket leder till luktproblem och potentiella hälsorisker för arbetare och närboende.

Vätesulfid utgör ett betydande hot mot liv och hälsa i områden där det samlas upp, som i avlopp och septiktankar. Denna färglösa gas har en karaktäristisk lukt av ruttna ägg vid låga koncentrationer men den kan snabbt bedöva luktsinnet och leda till en falsk trygghetskänsla. Exponering för vätesulfid kan orsaka en rad hälsoproblem, från mild ögonirritation till allvarliga andningsproblem och till och med dödsfall på grund av dess höga toxicitet. Vid högre koncentrationer kan några få andetag vara dödliga.

Se till att alla anställda är medvetna om farorna

Säkerhetsåtgärder är avgörande vid arbete i miljöer med potentiell vätesulfid -exponering. En av de viktigaste reglerna är att ingen bör arbeta ensam. Att arbeta i par eller grupper säkerställer att omedelbar hjälp finns tillgänglig vid en nödsituation. Personlig skyddsutrustning är också nödvändig, inklusive gasdetektorer som ger en tidig varning för vätesulfid och helmasker som skyddar mot att andas in den giftiga gasen. Dessutom bör arbetare vara utbildade om riskerna med vätesulfid och bekanta med nödprocedurer, inklusive hur man evakuerar säkert och tillhandahåller första hjälpen. Att genomföra strikta säkerhetskontroller och se till att alla anställda är medvetna om farorna kan avsevärt minska riskerna med vätesulfid i trånga utrymmen.

Tack och lov hjälper dagens strikta luftföroreningsregler och tillståndskrav till att kontrollera utsläpp från stora industriella källor. Men övervakning av omgivande luftnivåer nära anläggningar som kraftverk, raffinaderier och kemiska anläggningar fortsätter att vara viktigt för att säkerställa efterlevnad och skydda lokal luftkvalitet.

Text: Ivan Kozyatnyk, kemist

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    600