Jag lämnar nu - min spaning för framtiden

Om någon månad lämnar jag in tjänstekort och nycklar för gott efter 35 år som anställd och 23 år som chef på Arbets- och miljömedicin i Linköping. Det finns mycket roligt att se tillbaka på men istället vill jag delge er mina funderingar kring hur arbetsmiljön kan komma att utvecklas i framtiden.

Vibrationsproblematiken. Fortfarande drabbas många av vibrationsskador. Fler och fler arbetsgivare förstår problemen och kunskapen ökar mer och mer. Fortfarande finns mycket att göra när det gäller verktygen som vibrerar. Medicinska kontroller löser inte vibrationsproblematiken utan här får vi hoppas på kompetenta arbetsgivare och en ny typ av verktyg som inte vibrerar och därmed inte orsakar arbetsskador.

Prekariatet, alltså människor med mycket osäkra arbetsförhållanden exempelvis cyklande matbud är en företeelse som vuxit fram de senaste åren. Något stort matleveransföretag tecknade nyligen kollektivavtal för sina butiker. Matbuden som levererar mat får däremot inget kollektivavtal. De får ansvara för sin egen arbetsmiljö, pensions- och sjukersättningar efter en ny dom i förvaltningsrätten. Hur kommer arbetsmiljön för denna grupp utvecklas de kommande åren?

Nya välfärdsyrken växer fram. Jag tänker närmast på tatuerare, nagelskulptörer och ögonfransförlängare. I de här yrkena hanteras hälsoskadliga kemikalier. Till exempel används kraftigt astmaframkallande kemikalier för att limma naglar och ögonfransar. Enligt lagstiftningen ska man ha utbildning och medicinska kontroller, något jag inte stött på hittills hos någon utövare. Frisörer tillhör en av de mest förekommande patienter till Arbets- och miljömedicin. Kemikalier i permanentvätskor, färgmedel och blekmedel orsakar besvär i luftvägarna. Här finns fortfarande en hel del att jobba med när det gäller arbetsmiljön i frisörsalonger.

Additiv tillverkning växer fram mer och mer. Det innebär att tredimensionella föremål byggs upp lager för lager utifrån 3D-modeller. Att kunna tillverka prylar som tidigare var omöjligt öppnar upp en enorm marknad. Men hur ska man hantera exponeringen från små partiklar som följer med som arbetsmiljöutmaning? Många i industrin är medvetna om riskerna med små partiklar och har därför vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med riskerna.

Företagshälsovården. Hur kommer det att gå för företagshälsovården? Många av företagsläkarna närmar sig pensionsåldern, ett flertal har redan passerat. Ett stort antal behöver utbildas de närmaste åren för att upprätthålla företagshälsovården. Man har dribblat med utbildningen sedan början av 2000-talet utan att komma fram till en utbildning som lockar nya läkare som kan fylla det framtida behovet. Kommer vi att ha en företagshälsovård som är värd namnet om några år?

Artificiell intelligens. Kommer det bli ett hot eller till hjälp inom arbetsmiljöområdet? Jag tänker och hoppas främst på de fördelar som AI kan föra med sig . Till exempel när gäller att plocka fram kunskaper om exponeringar, hälsorisker, riskbedömningar och så vidare. AI kan säkert användas för övervakning av arbetsmiljön, både vad gäller exponering för kemikalier, belastningar eller fysikaliska arbetsmiljörisker.

Så länge det finns människor som jobbar så kommer det också att finnas en psykosocial arbetsmiljö. Arbets- och miljömedicin i Linköping har sedan 2011 jobbat intensivt med att ta fram metoder för att kunna utreda mobbning i arbetsmiljön. Sedan dess har vi fått en uppdaterad föreskrift från Arbetsmiljöverket och företagshälsovården har kompetensutvecklat sig kraftigt inom området. Jag ser det som att det finns en större möjlighet hos arbetsgivare idag och i framtiden att kunna hantera kränkande särbehandling.

Till alla som jag varit i kontakt med under mina år på AMM vill jag rikta ett stort tack! Det har varit väldigt trevligt med de telefonsamtal, samarbeten, möten, arbetsplatsbesök jag haft genom åren.

Bengt Ståhlbom, 1:e yrkeshygieniker.