Ljuset på stjärnan ger förändring

Trots ett systematiskt arbetsmiljöarbete och trots kunskap om arbetsplatsens hälsorisker kan det vara svårt att förändra medarbetares riskbeteenden. Vår ST -läkare Behnam Saghepori har en idé hämtad från kändisvärlden – att nyttja kraften hos en förebild för att skapa förändring

Rapparen Logic, tv-personligheten Katie Couri och skådespelerskan Angelina Jolie har det gemensamt att de på olika sätt genom sitt kändisskap lyckats påverka människor till mer hälsosamma val. Förändring är svårt, ofta fortsätter vi med dåliga vanor trots att vi vet att det finns risker. Våra val påverkas av många faktorer, men också av åsikter från människor vi ser upp till, exempelvis kändisar. Detta gäller sannolikt även beslut kring vår hälsa.

Kändisar gör ofta reklam för olika produkter, men det är inte lika vanligt att använda sig av kändisar inom hälso- och sjukvård, även om det förekommer. Risken finns förstås att kändisar förmedlar budskap som är ovetenskapliga eller rent av farliga. Men det tycks även kunna medföra något gott.

År 2017 släppte den amerikanske rapparen Logic, en låt med titeln 1-800-273-8255. Låten handlar om en person som funderar på självmord, men som sedan söker hjälp. Låttiteln var det tidigare numret till U. S National Suicide Prevention Lifeline, som numera heter 988 Suicide & Crisis Lifeline. Den motsvaras av självmordslinjen i Sverige. Låten blev populär och forskare ville se om den hade någon påverkan på antal självmord i USA. Det man fann var att det var fler som ringde till numret och att färre begick självmord veckorna efter att låten släpptes. Grammygalan och MTV Video Music Awards var också tillfällen som drog uppmärksamhet till låten. Man uppskattade att 245 liv räddades på grund av det.

År 2000 genomförde den amerikanska tv-personligheten Katie Couric på Today Show på NBC en kampanj för att uppmärksamma tjocktarmscancer. Det var efter att hennes make hade gått bort till följd av tjocktarmscancer. Som en del av kampanjen genomgick Katie Couric en live-sänd kolonoskopi. Kolonoskopi innebär att man med hjälp av en lång tunn kamera undersöker tjocktarmen invändigt.

Det är en bra metod för att upptäcka förändringar i tarmen, ta vävnadsprov samt avlägsna förändringar. Men det är också ganska obehagligt. I USA år 2000 rekommenderades alla över 50 år att screena sig för tjocktarmscancer. Katie Couric var 45 år när hon gjorde den livesända kolonoskopin. Kampanjen väckte genast intresse hos forskare som grävde i siffrorna. Det man såg var en snabb ökning av antal kolonoskopier och att antalet även låg kvar på en högre nivå under nästan ett helt år.

Liknande effekt kunde man se år 2013 efter att Angelina Jolie publicerade texten My Medical Choice om hennes beslut att genomgå en bröstoperation på grund av att hon har en genmutation som kallas BRCA. Det är en genmutation som är förknippad med en större risk att utveckla cancer i bröst och äggstockar. Efter att artikeln publicerades såg man att fler amerikaner genomgick genetiska tester för just BRCA-genmutation.

Det är inte ovanligt att vi i samband med utredningar hos oss på Arbets- och miljömedicin pratar om hur svårt det är att vända negativ kultur och ohälsosamma vanor som fått fäste i en verksamhet. Även när arbetsgivaren utgår från ett systematiskt arbetsmiljöarbete och information finns tillgänglig, kan det vara svårt att få alla att sluta arbeta på ett sätt som medför hälsorisker. Hur kan vi nå dessa individer?

Mitt förslag är att arbetsgivare identifierar de medarbetare som övriga kollegorna vänder sig till och ser upp till. Genom en riktad satsning på att få med sig dem på förändringsresan och ge dem ett särskilt uppdrag och förtroende kan de bidra till en hälsofrämjande kultur som sannolikt ökar chansen till förändring, men också till att bibehålla nya vanor.

Behnam Saghebpori
ST-läkare

Referenser

1. NiederkrotenthalerT, Tran U S, Gould M, Sinyor M, Sumner S, Strauss M J et al. Association of Logic’s hip hop song “1-800-273-8255” with Lifeline calls and suicides in the United States: interrupted time series analysis BMJ 2021; 375 :e067726 doi:10.1136/bmj-2021-067726
2. Cram P, Fendrick AM, Inadomi J, Cowen ME, Carpenter D, Vijan S. The Impact of a Celebrity Promotional Campaign on the Use of Colon Cancer Screening: The Katie Couric Effect. Arch Intern Med.2003;163(13):1601–1605. doi:10.1001/archinte.163.13.1601
3. DesaiS, Jena A B. Do celebrity endorsements matter? Observational study of BRCA gene testing and mastectomy rates after Angelina Jolie’s New York Times editorial BMJ 2016; 355 :i6357 doi:10.1136/bmj.i6357
4. Kwasnicka D, Dombrowski SU, White M, Sniehotta F. Theoretical explanations for maintenance of behaviour change: a systematic review of behaviour theories. Health Psychol Rev. 2016 Sep;10(3):277-96. doi: 10.1080/17437199.2016.1151372. Epub 2016 Mar 7. PMID: 26854092; PMCID: PMC4975085.