Bra inomhusluft kan skydda oss mot smitta

Kan luftrenare bli en viktig faktor för att motverka smittspridning vid nästa stora utbrott av luftburen smitta? Det finns studier som tyder på det. Frågan är bara vem som hinner först – nästa pandemi eller den nya tekniken?

Tidningen Nature skrev 230309 en intressant artikel om förekomsten av influensa och covid-19 i inomhusluft. Jag vill gärna passa på att återge lite från den artikeln. Förra året tog Belgien ett djärvt beslut för en hälsosammare inomhusluft genom att införa krav på att alla offentliga platser ska uppfylla kvalitetsmålen och visa koldioxidkoncentrationer i realtid. Om två år ska kravet vara verklighet på alla gym, restauranger och på arbetsplatser inomhus.

Den nya lagstiftningen i Belgien är en del av ett globalt arbete för att göra inomhusmiljöer säkrare mot infektionssjukdomar som covid-19 och influensa. USA och Storbritannien vidtar också liknande åtgärder, men i takt med att oron för covid-19 minskar finns stor risk att de tekniska framstegen inte blir tillräckligt utvecklade innan nästa pandemi är här.

Under coronapandemin låg fokus på ytöverföring av smitta snarare än på riskerna med inomhusluft. När myndigheterna väl rekommenderade bättre ventilation för att förhindra smitta skedde det med bristfällig vägledning, vilket ledde till osäkerhet och förvirring.

Joseph Allen, professor vid Univeristetet i Harvard föreslog en rejäl ökning av ventilationshastigheten på skolor. Han tyckte att skolor skulle leverera 4-6 luftbyten per timme till sina klassrum, vilket motsvarar en ventilationshastighet på 10-14 liter per sekund och person. Världshälsoorganisationen utfärdade senare riktlinjer som rekommenderar en ventilationshastighet på 10 liter per sekund per person i skolor och andra arbetsplatser inomhus.Trots att pandemin utgjorde ett bra tillfälle att samla in verkliga data om ventilationshastigheter och deras samband med utbrott av smitta, så skedde det endast i mycket liten skala. Det var inte ventilationen som låg i fokus när man studerade utbrott av covid-19. Men vissa observationsstudier finns att tillgå, exempelvis en italiensk observationsstudie som visade att elevers infektionsrisk minskade med 74 procent i klassrum med mekanisk ventilation.

Det kommer allt mer teknik som tar bort smittsamma partiklar från inomhusluften. Ett exempel är luftrenare med högeffektiva partikelabsorberande HEPA-filter. En studie fann att två HEPA-filtrerade luftrenare minskade exponeringen för små partiklar med 65 procent. En annan studie fann att ventilation i kombination med luftrening minskade utandad partikelkoncentration i ett gym med 5-10 procent. Luftrenare är en underskattad teknik som skulle kunna användas i byggnader med otillräckliga mekaniska ventilationssystem.Task Force riktlinjer för luftutbyte för att minska luftburna infektioner. För att uppnå så bra luftkvalitet som möjligt rekommenderar de fler än sex luftbyten per timme eller 14 liter per sekund per person.

Faktorer som lokalens storlek, antal människor som vistas i lokalen samt vilken aktivitet lkalen används till påverkar vilka krav som ställs på ventilationen. Vissa forskare förespråkar användning av maximala koldioxidkoncentrationer som en indikator på ventilation och inomhusluftens kvalitet. Koldioxidnivåer kan indikera otillräcklig ventilation, vilket kan innehålla smittsamma virus.

En liten studie kopplades koldioxidnivåer med smittsamma mikroorganismer som virus och bakterier. Det innebär att rum med höga koldioxidnivåer antagligen också har högre nivå av smittsamma mikroorganismer. Vissa regeringar har distribuerat koldioxid-sensorer till klassrummen, men att enbart förlita sig på koldioxid-avläsningar har också nackdelar. nackdelar. I vissa fall ökar koncentrationerna av koldioxid men infektionsrisken förblir låg.

Covid-19-pandemin har belyst vikten av god inomhusluft för att förhindra spridning av infektionssjukdomar. Även om betydande framsteg har gjorts när det gäller att förstå och förbättra ventilationssystem, finns det fortfarande mycket arbete kvar att göra. Regeringar, yrkesorganisationer och forskare måste fortsätta att samarbeta i kampen mot tiden för att skapa säkrare inomhusmiljöer för alla.

Läs hela artikeln från Nature här Länk till annan webbplats.

Text: Ivan Kozyatnyk, kemist.