arbets--och-miljomedicin

Region Östergötland

Arbets- och miljömedicin

Chimney Sweepers - lär av historien

Jag läste nyss om barnen som på 1700-talet fick yrket ”chimney sweepers”  och som drabbades av yrkesrelaterad cancer och en plågsam död. Lyckligtvis har den tekniska utveckling undanröjt behovet av sådan arbetskraft, men i deras berättelse finns paralleller till nutida arbetsmiljöer som vi bör tänka på.

Sotig pojke med kvast
Foto: Victorian children

Chimney sweepers var sotarens assistens, ett barn som ofta tvingades krypa naken i rökkanaler för att rensa bort sot. Karriären började i åldern 4-6 år och var förknippad med flertal risker och sjukdomar.

Teknisk utveckling kan ha en baksida med kända och okända risker

Det var i samband med industrialiseringen, när öppna eldar ersattes med eldstäder med skorsten som behovet av sotarpojkar uppstod. Ju smalare och högre skorsten, desto bättre drag. Tegelsten var ett vanligt byggnadsmaterial vilket innebar att rökkanalerna ofta fick dimensionen 1×1½ tegelsten (23×36 cm) med tvära hörn. Det sot som fastnade i rökkanalernas hörn ökade risken för brand och det var nödvändigt att sota regelbundet. Antalet skorstenar ökade då även arbetarklassen önskade ha uppvärmda rum, något som tidigare enbart förunnats överklassen. Byggandet av smala och vindlande rökkanaler påskyndades av att man i slutet av 1600-talet införd en ny lag med skatt baserat på antal skorstenar som fanns i byggnaden. Den vuxne sotaren kunde inte längre få plats i skorstenen och skickade istället upp barn försedda med  kvastar. De här pojkarna levde och arbetade under miserabla förhållanden med påverkad hälsa och risk att kvävas under arbetet.

Pojkar som klättrar i skorsten, en har fastnat.
Bild: Wikipedia, Clem Rutter, Rochester, Kent.

Ökad förekomst av sjukdom vid visst arbete?

Ökad förekomst av hudcancer på pungen, scrotalcancer, bland sotare beskrevs  av sir Percivall Pott  1775. Han kopplade cancern till exponering för sot, och senare studier har styrkt sambandet.

Skylla på individen – rätt åtgärder uteblir

Dessförinnan hade man tolkat symtomen som en könssjukdom, man skyllde sjukdomen på de sjukas leverne och behandlingen de forna sotarbarnen erhöll blev därför densamma som för syfilis: kvicksilver. Sotarbarnen påminner oss om vikten av att vara observant på ökad förekomst av symptom eller sjukdomar vid ett visst arbete eller arbetsplats, för att kunna att göra kopplingen till rätt orsak. Först då är det också möjligt att sätta in preventiva åtgärder som är relevanta och effektiva. Om man däremot nöjer sig med att skylla på individen ges de destruktiva faktorerna, som orsakat ohälsan, möjlighet att råda fritt.

Skyndar på redan högt belastade pga verksamheten kräver det

I texter om pojkarna beskrivs också att man kunde stressa barnen att skynda sig genom att tända små eldar i eldstaden. Alternativt skickades ett annat barn efter som skulle sticka nålar i fotsulor eller skinkor. Att stressa någon som redan har fullt upp leder sällan till ett hållbart resultat.

Individ som skadats av arbetet ersätts av frisk – med samma arbetsuppgifter

Redan på den tiden fanns i samhället en medvetenhet om pojkarnas usla arbetsvillkor och risker. Trots det skickades ny pojkar upp i skorstenarna då deras kompisar vuxit och blivit för stora för rökkanalen, blivit för sjuka eller dött.  Tyvärr ser vi än idag hur historien går igen, med arbetsplatser som producerar arbetsskador. Rivare jobbar med verktyg som vibrerar långt över det som är en skadlig nivå. Arbetsbelastningen på ett sjukhem är ohållbar. Trots vetskapen om att andra tidigare skadats och blivit sjuka i just den miljön, rekryteras nya friska ungdomar till samma arbetsuppgifter.

Behov av tekniska lösningar, ändring på organisations och samhällsnivå

Redan 1778 kom den första lagen som försökte reglera sotarpojkarnas arbetsvillkor. Ungefär 100 år senare blev det förbjudet att anställa barn som sotare i England. Den första mekaniska maskinen som kunde rensa skorstenar uppfanns 1803, och förlagan till de maskiner som används idag introducerades av Joseph Glass 1828. Det krävdes dock lång tid och engagemang från olika rörelser och individer att få till en förändring då det fanns ett motstånd mot att använda nya tekniska lösningar i stället för barn. År 1875 infördes licensering av sotare vilket innebar att barn i England inte längre kunde arbeta som sotare. I USA saknades det sociala stödet i samhället och sotare var ofta afroamerikaner, ibland tidigare slavar, som hade lägre social status.

Påverkar socialt status hur noga man är med arbetsmiljön?

Behovet av sotarpojkar uppstod i samband med industrialiseringen och ökad levnadsstandard för vissa. För att förhindra att små barn kröp i rökkanaler krävdes ändrade lagar och teknisk utveckling med nya maskiner.  Det krävdes också att tänka om vid nybyggnation. Genom att konstruera rakare rökkanaler med rundade krökar underlättade man rengöring med de nya maskinerna.

Ritning över skorstenar
Foto: Wikipedia. hämtad från Mechanics’ Magazine 1834

Text

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    600