När chefen bryr sig

Det naggar på den upparbetade tilliten och förtroendet och ger grogrund för bitterhet och skepsis inför möjliga rehabiliteringsåtgärder.

Arbetsplatsen måste vara involverad för att arbetstagarens ska kunna komma tillbaka till arbetet på ett bra sätt. Detta konstateras i en kunskapsöversikt av Eva Vingård. Jag minns fortfarande en föreläsning av denna författare då hon illustrerade en dålig arbetsmiljö med en öken och rehabiliteringen med en grönskande oas. Man kan tänka sig vad resultatet kan bli om man efter tillfrisknandet återvänder till öknen. 

En miljö som orsakat sjukdom behöver ändras om återinsjuknande ska förhindras. Höga krav, få möjligheter att styra sitt arbete, rollkonflikter och obalans mellan ansträngning och belöning är välkända risker för psykisk ohälsa. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är central även då medarbetaren är sjukskriven för andra diagnoser som primärt kräver fysiska anpassningar. 

Hos vissa patienter som jag träffat finns besvikelse över rehabiliteringsprocessen. De signalerar att chefen inte bryr sig eller att de inte blir förstådda, att arbetsplatsen inte genomför arbetsanpassningar. Det kan läggas mycket energi på att rekrytera och lära upp en medarbetare och det kan vara kostsamt. Men, då medarbetaren väl är hemma och sjukskriven så upphör många gånger insatserna och kontakterna.

Jag har funderat över vilka mekanismer som spelar in här. Är arbetsgivaren så upptagen att hen rent av glömmer bort de som inte är närvarande? Som arbetsgivare kan en kanske känna sig obekväm i hur en ska agera eller kanske inte vill störa? Saknas det rutiner för hur arbetsgivaren ska agera vid en sjukskrivning? Vilken kunskap finns om skyldigheter till arbetsanpassning? Genom bra arbetsanpassningar kan ohälsa förebyggas och återgång till arbete underlättas.

I flera kunskapsöversikter nämns friskfaktorer som kan förebygga psykisk ohälsa och främja hälsa. Vissa är självklara motsatsord till riskerna så som kontroll, balans och rimliga krav. Men här finns också tydliga mål i organisationen, anställningstrygghet  och ett gott ledarskap som är rättvist, stödjande och inkluderande.

I kunskapsöversikten ”Friskfaktorer som kan mätas och följas över tid” Länk till annan webbplats. sammanställt av Arbetsmiljöverket och MYNAK delas friskfaktorerna som är viktiga på organisatorisk nivå in i övergripande teman:  

Goda förutsättningar för ledarskap utvecklingsmöjligheter och lärandedelaktighet och kommunikationarbete med mål och värdegrund strategiskt arbetsmiljöarbete arbete med hälsoläge och sjukfrånvaro

En blomstrande frisk arbetsplats uppstår inte per automatik och strävan dit behöver genomsyra hela organisationen. Samtidigt är en ”frisk” arbetsplats en viktig förutsättning för en lyckad återkomst till arbetslivet. Den närmaste chefens agerande är dock viktigt även om det finns brister i arbetsmiljö.  En rättvist, stödjande och inkluderande chef som har medarbetarens förtroende är viktig i processen.

Hur mycket skulle man kunna korta ner sjukskrivningstiden genom en aktiv rehabilitering? Och hur mycket mer av arbetsförmågan skulle man kunna ta till vara genom aktiva arbetsanpassningar och öppen kommunikation? Jag har tyvärr inget givet  svar på detta, svaret beror troligen på en mängd faktorer kopplat till arbetsmiljön, själva arbetet, sjukdomen och individen. Med säkerhet kan jag dock säga att ett steg i rätt riktning är att lyfta på luren och fråga den sjukskrivne: Hur mår du idag och kan jag göra något för att hjälpa dig vidare?

Om du vill veta mer rekommenderar jag:

Friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid Länk till annan webbplats., MYNAK och Arbetsmiljöverket 2021

Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro,  Länk till annan webbplats.En kunskapsöversikt av Eva Vingård 2015.

Tidigare blogginlägg: Chefer – satsa på arbetsanpassning

Prehabguiden Länk till annan webbplats. som ger konkreta råd och stöd i processen: Förebygga sjukfrånvaro, under sjukfrånvaro och hållbar återgång.