Stor studie om småbarns kostvanor och vad som finns i deras kroppar

Vad äter små barn egentligen? Har de några brister på näringsämnen och hur mycket finns det av mögelgifter och andra oönskade ämnen i deras kroppar? Det hoppas man få svar på i Livsmedelsverkets stora undersökning Riksmaten småbarn, om små barns kostvanor.

Vi är glada att presentera Livsmedelsverkets Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare som gästbloggar den här veckan om hur man planerar för en omfattande studie med småbarn, och varför det är viktigt att veta vad som finns i deras kroppar.

I höst drar vi igång Livsmedelsverkets nästa stora matvaneundersökning, Riksmaten Småbarn. Förstudien är klar, tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Linköping och Umeå gjordes också provtagning av urin och blod på några av barnen.

Det finns idag begränsat med kunskap om vad så små barn äter och väldigt lite kunskap om vilka halter de har av olika näringsämnen och oönskade ämnen i kroppen. Det ska vi ta reda på. 

Livsmedelsverket genomför regelbundet nationella matvaneundersökningar. Kunskapen från undersökningarna behövs bland annat för att kunna ta fram kostråd, beräkna hur mycket den svenska befolkningen får i sig av oönskade ämnen via maten och vägleda de som planerar mat och måltider. Nästa matvaneundersökning är särskilt utmanande då den riktar sig till barn som är 9 månader, 18 månader och 4 år.

Innan man drar igång en sån här stor undersökning behöver man testa metoden. Till exempel behöver man få en uppfattning om ungefär hur många som väljer att delta, om informationen är tydlig, att matvaneundersökningsdata blir av god kvalitet, att materialet är ändamålsenligt, hur provtagning av så små barn går och att flödet i logistiken fungerar.

Allt detta undersökte vi under våren då barn rekryterades i Linköping och Umeå med kringliggande kommuner. 43 barn 9 månader gamla, 17 barn 18 månader gamla och 21 barn 4 år gamla deltog i förstudien. Några få barn i åldrarna 18 månader och 4 år tillfrågades också om att ge blod och urin på en Arbets- och miljömedicinsk mottagning och 11 barn lämnade prov. I dessa prover håller vi i nuläget på att mäta ferritin som ett mått på järnstatus, vilket vi också kommer att återkoppla till vårdnadshavarna.

I slutet av Riksmaten småbarn kommer vi även att analysera halter av bland annat D-vitamin och oönskade ämnen såsom tungmetaller, perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och mögelgifter. Utöver blod och urin samlades 65 bajsprover in via posten från barn i alla tre åldersgrupperna. I dessa prover kommer vi att undersöka tarmflora, antibiotikaresistens och förekomst av virus/bakterier i magtarmkanalen.

Tyvärr såg vi i förstudien att färre verkar vilja vara med i undersökningen än vad vi hoppats på. Detta är ett problem som många forskningsstudier brottas med. Förändringar som vi infört efter förstudien och som vi hoppas ska öka viljan att delta är att vi kommer att erbjuda återkoppling på fler delar av undersökningen, att vissa delar blir valbara och att ersättningen höjs något för de mer tidskrävande delarna.

I höst påbörjas datainsamlingen för den första åldersgruppen, fyraåringar. Inbjudningsbrev kommer att skickas ut till slumpvist utvalda familjer över hela Sverige under hösten 2021 och våren 2022. Undersökningen består av att mäta matvanor och, om man vill, även att lämna prov och mäta rörelse. Vi hoppas att många vill vara med och hjälpa oss med att ta fram denna viktiga kunskap för att kunna främja en god folkhälsa hos små barn. Det är en styrka att data samlas in i hela Sverige och har nationell spridning. Hela undersökningen kommer att pågå till och med våren 2024.

Text: Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare, Livsmedelsverket