Hotet från plasten, del 1

Det här är första delen om hotet från plasten. Nästa vecka kommer del två, då handlar det om hur du själv kan undvika farliga kemikalier och produkter som frigör mikroplaster.

Vi har alla sett bilderna, hav fulla av plast. Det finns beräkningar som säger att mer än 150 miljoner ton plast flyter runt i haven, med en stadig ökning på många miljoner ton varje år. Valar, sälar, sjöfåglar och sköldpaddor fastnar i plastskräp, de skadas eller svälter ihjäl.

”Platsskräpet i haven är den del av plastproblemet som vi kan se. Men dessvärre finns det också ett mer osynligt plastproblem som vi måste hantera”. Det säger Helen Karlsson, docent och miljökemist, Arbets- och miljömedicin i Linköping.

Mikroplaster är små partiklar, mindre än fem millimeter, som kommer från exempelvis fleece, från däckslitage och från konstgräsplaner. Mikroplaster finns överallt och har påträffats i livsmedel som musslor, öl, honung, salt och mineralvatten. De finns även i schampo, smink och andra skönhetsprodukter.

”I dag vet vi inte vilka hälsorisker det här medför för människan, men forskning tyder på att det har stor betydelse vilken typ av plast det är, vilken storlek partiklarna har samt om exponeringen sker via hud, lunga eller mag-tarmkanalen”.

Mikroplaster delas in i två typer, primär och sekundär mikroplast. Den primära har avsiktligt tillverkats för att exempelvis användas som råmaterial inom industrin eller som skrubbmaterial i kosmetika. Även konstgräsplaner kan ge upphov till utsläpp av primära mikroplaster. Sekundär mikroplast kommer från större plastföremål som har brutits ner av sol och slitage, exempelvis bildäck, men även här bidrar konstgräsanläggningar.

Det man vet är att immunförsvaret har svårt att bryta ner mikroplaster vilket kan leda till kroniska inflammationer. Det finns också risk att mikroplaster läcker kemikalier och andra ämnen som kan ha negativa hälsoeffekter. Stora mängder mikroplaster har också hittats i magtarmkanalen hos fiskar, ostron och musslor. Hur vi påverkas av att äta djur som har ätit plast finns det ännu inga studier på.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att ansvara för en nationell plastsamordning. Det pågår en mängd nationella och internationella insatser för att minska främmande ämnen och partiklar i miljön.

”Ett exempel är att det sedan 2018 är förbjudet att sälja smink som innehåller plastpartiklar med rengörande, skrubbande eller polerande effekt”, säger Helen Karlsson.

Ett av de största bidragen till att mikroplaster sprids i naturen är konstgräs. Det är därför anmälningsplikt på att anlägga konstgräsplaner, lekplatser, multisportanläggningar och löparbanor som innehåller gummi eller plast.

Hösten 2019 utlyste Naturvårdsverket och Svenska Miljöinstitutet en innovationstävling för att påskynda utvecklingen av nya material på lekytor. Vann gjorde ett företag med en lekyta tillverkad av kork.  

”Det visar att det händer bra saker. Dessutom hade de gjort lekytan av spillmaterial från annan korkproduktion”.

Europeiska kemikaliemyndigheten, EU-ECHA, har nyligen föreslagit restriktioner för tillverkning av mikroplaster. I sitt senaste förslag har de satt ett undantag för plastpartiklar som är mindre än 100 nanometer, så kallade nanopartiklar, alltså oerhört små partiklar.

”Det är jättebra att det kommer restriktioner för tillverkningen av mikroplaster, men jag ser ett problem med undantaget gällande tillverkning av de allra minsta plastpartiklarna”, säger Helen Karlsson som befarar att det öppnar upp en möjlighet för producenterna att fortsätta tillverkningen av dessa.

”Som jag ser det riskerar det att kraftigt minska den positiva effekten av restriktionerna, och dessutom kan det vara så att de här riktigt små partiklarna utgör ett större hot mot vår hälsa eftersom de kan ta sig förbi biologiska barriärer och därmed kan ta sig in i våra kroppar”.

Helen Karlsson tar konstgräset som exempel och menar att man kan inte utesluta risken att fyllnadsmaterialet i konstgräs därmed blir avsevärt mindre än idag, vilket kan utgöra en risk för de aktiva som andas in dessa partiklar, samt en ökad risk för ekosystemen.

”Ett annat exempel är gödningsmedel som används inom konventionellt jordbruk. För att minska läckage av gödningsmedel förekommer det att gödningen binds i mycket små plastpartiklar. Jag tycker det är mycket oroande om det får fortsätta med en omfattande ökning av nanopartiklar i jorden när vi inte vet något om de långtgående effekterna på växter, djur och människor.

Ett forskarnätverk för plast och mikroplast är under uppbyggnad som syftar till att främja kunskapsutbyte mellan forskare och experter från olika discipliner och verksamhetsområden.

Här kan du läsa mer om plast och mikroplaster

Naturvårdsverket: "Miljöarbete och mikroplaster" Naturvårdsverket: "Vinnare i mikroplasttävling" Naturvårdsverket: "Konstgräsplaner" ECHA Europa: "Reduce microplastic polluiton" ECHA Europa: "Topics on microplastics" Naturvårdsverket: "Miljöarbetet i samhället" Livsmedelsverket: "Oönskade ämnen och mikroplaster"

Vetenskaplig artikel; Prata JC, da Costa JP, Lopes I, Duarte AC, Rocha-Santos T. Environmental exposure to microplastics: An overview on possible human health effects. Sci Total Environ. 2020 Feb 1;702:134455.