Så ska mobbning utredas

Stefan Blomberg, legitimerad psykolog och forskare på Arbets- och miljömedicin i Linköping har på uppdrag av Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, Mynak, varit projektledare för arbetet med den nationella riktlinjen.

”Syftet är att riktlinjen ska vara en verklig hjälp för företagshälsovården”, säger han.

Vad har varit den största utmaningen i det här arbetet?

”Att jobba med sociala problem på arbetsplatser är väldigt komplext. Det gäller att få fram den flexibilitet som faktiskt krävs, men samtidigt göra riktlinjen begriplig och användbar, trots att det aldrig finns några enkla och entydiga svar”.

Riktlinjen omfattar tre delar; förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. Det förebyggande arbetet är det mest omfattande. Det handlar om att bygga tillit och välfungerande, bra organisationer med ett gott ledarskap och ordning & reda i verksamheten.

”Vi har försökt göra en modell och ett flödesschema för det förebyggande arbetet och lanserar också begreppet etisk infrastruktur”, säger Stefan Blomberg.

Det handlar om hur många delar tillsammans påverkar varandra.  Om arbetsgivaren visar tillit och förtroende, så ökar också tilliten och förtroendet i organisationen. När människor vågar lyfta frågan om vad som är ett okej beteende eller inte på jobbet, så motverkar det tystnadskultur.

”Allt sådant utgör den etiska infrastrukturen och har en förebyggande effekt”.

Respekt, saklighet och systematik är de tre viktiga principer som en mobbningsutredning ska bygga på. Alla inblandade ska behandlas med respekt, utredningen ska vara saklig och systematiskt med en välordnad process som går att förutse. Stefan Blomberg påpekar också vikten av att anpassa åtgärder efter allvarlighetsgraden. Att det är skillnad på om människor hunnit bli rädda och sjuka, eller om konflikten är mindre allvarlig.

”Behandlas alla inblandade med respekt motverkar det risken för att någon känner sig orättvist behandlad. Den som känner sig orättvist behandlad i en utredning får bränsle att trappa upp konflikten och söker också upprättelse”.

Vad hoppas du att den nya riktlinjen ska leda till?

”Jag hoppas på färre ohälsoproblem och att fler blir medvetna och får ökad kunskap. Det är få arbetsmiljöexponeringar som är så skadliga både för individer och för organisationer som mobbning”.

Stefan Blomberg menar att det fortfarande är alltför vanligt att riskerna med mobbning underskattas, både på individnivå och för hela organisationen.

”Det är obetalbart att ha engagerade medarbetare som fungerar och stöttar varandra i en tydlig och välordnad struktur”, säger han.

Han menar att faktorer som får människor att känna sig otrygga och utsatta väger oerhört tungt eftersom det färgar av sig på hela organisationen och på det allmänna förtroendet. Det blir svårt att utöva ledarskap i en organisation där människor inte litar på varandra. Den nedåtgående spiralen spinner snabbt vidare med sämre samarbeten som leder till högre arbetsbelastning, som i sin tur påverkar måluppfyllelsen.  

”Det får följdverkningar som slår sönder hela den etiska infrastrukturen. Det här är viktigt eftersom det handlar om stort lidande för individer, men ofta också om hela organisationens överlevnad”.

Uppemot 20 procent av den svenska arbetskraften uppskattas vara utsatta för någon form att kränkande särbehandling varje år och av dem är cirka sju procent utsatta för mobbning

Riktlinjerna för att utreda mobbning och kränkande särbehandling blir klara under våren 2021.

Här kan du läsa om uppdraget från Mynak och om arbetsgruppen som har tagit fram "Riktlinjer för hur man förebygger och hanterar mobbning och kränkande särbehandling på arbetet".