Vilka kemiska exponeringar ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom?

Länk till dokumentet i sin helhet finns längre ner. I detta blogginlägg tänkte jag mycket kort sammanfatta som dokumentet beskriver. Dokumentet delar upp en stor mängd olika kemiska exponeringar i fyra grupper: stark evidens, måttligt stark evidens, begränsad evidens samt otillräcklig evidens baserat på vad forskning har visat kring dem.

I gruppen med stark evidens återfinns en rad ämnen som vanligtvis kopplas till andra hälsorisker: asbest och kvarts som vanligtvis associeras med cancer och lungproblem, arsenik och dioxin som kopplats till cancer men också bly med dess mest kända effekt att den påverkar hjärnans utveckling hos barn. All dessa ämnen tolkar expertgruppen som att de med stor sannolikhet är direkt kopplade till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

I gruppen med måttligt stark evidens finns förbränningspartiklar, svetsrök, kadmium men också pappers- och pappersmassaindustri. Författarna medger att förbränningspartiklar innebär en stor och olik grupp och därför har de även kollat på några olika typer av dessa.

Här kom de fram till att evidensen var måttligt stark för dieselavgaser samt gas från eldsvådor men bara begränsad för sotning, asfaltsläggning, matlagningsrök och brandbekämpning. Skillnaden i klassificering säger författarna beror på studiernas storlek men också kemiska sammansättning, men att de olika exponeringarna med stor sannolikhet verkar genom liknande mekanismer.

I gruppen med begränsad evidens finns exempelvis styren, organiska lösningsmedel, skärvätskor samt städning. Enligt författarnas definition så innebär denna grupp att det kan finnas lite forskning som stödjer men man kan inte vara säker på att det är slumpen eller någon annan faktor som ligger bakom sambandet.

Slutligen finns gruppen med otillräcklig evidens som bland annat innefattar kolnanorör, aluminium, kobolt, sexvärt krom, mangan, oorganiskt kvicksilver, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och jordbruksarbete. Enligt författarnas definition finns endast ett fåtal studier och de visar i vissa fall motsägelsefulla resultat.

Författarna av dokumentet gick även igenom hur de lägsta observerade effektnivåerna (LOAEC) i litteraturen för hjärt- och kärlsjukdom och jämförde med de hygieniska gränsvärden som vi har idag. För flera ämnen, inklusive förbränningspartiklar, kristallin kvarts, bly, kadmium och svetsrök så var de lägsta effektnivåerna under de av arbetsmiljöverket uppsatta hygieniska gränsvärdena. Detta visar på att dessa gränsvärden skulle behövas sänkas för att skydda mot hjärt- och kärlsjukdom.