Så trendar framtidens arbetsmiljö

Vi går med raska steg mot en kraftfull teknisk utveckling som kommer att påverka oss alla. Många arbeten lär försvinna, och den här gången är det inte industriarbetarna som får omskola sig. Den artificiella intelligensen gör att tjänstemän och akademiker får nya förutsättningar.

”Utvecklingen kommer gå fort men det är svårt att förutspå hur snabbt det kommer gå”. Det säger Professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Han har sammanställt forskningskunskap om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljö i Sverige och hur dessa är relaterade till förändringar och trender i omvärlden.

Arbetsuppgifter försvinner men ersätts av nya. Digitalisering och ny teknik kräver anpassning och underhåll och det behövs många fler som arbetar med utveckling, marknadsföring och service av den nya tekniken.

”Det positiva är att det tillkommer arbeten som har bättre arbetsmiljö än de jobb som försvinner”, säger Jörgen Eklund som menar att ny teknik och robotar i ökad grad ersätter tunga jobb och riskjobb med farliga kemikalier.

Arbetsuppgifter inom tjänstemannasektorn och bland akademiker berörs. Digitaliseringen gör att flera av ekonomernas arbetsuppgifter försvinner, och även arbetsuppgifter som läkare utfört istället kan klaras med artificiell intelligens. Möjligheter att söka och sortera bland enorma mängder information med hjälp av artificiell intelligens är överlägsna jämfört med vad en människa kan åstadkomma.

Robotarna tar klivet in i både hemmen och i vården

”Det kan handla om duschrobotar, om robotar som kan hämta saker och kanske koka en kopp kaffe”.

Enligt Jörgen Eklund finns det många exempel på att den här utvecklingen kan bli negativ, men också många exempel på att det kan bli positivt.

”Det avgörande är hur vi använder den nya tekniken”, säger han och exemplifierar med de så kallade exoskeletten.

Hårda exoskelett utgörs av en bärande struktur som spänns fast på kroppen och stöder rörelser med elektromekanisk hjälp. Exoskeletten kraftförstärker rörelser och kombinerar på så sätt maskinens kraft med människans motoriska kompetens.

Exoskeletten förväntas kunna få stor betydelse för att utföra rörelser så som gång hos personer med sådan funktionsstörning.

Det finns också mjuka exoskelett, exempelvis en handske med sensorer som kraftförstärker handsvaga att kunna greppa och lyfta till exempel ett glas vatten.

”Exoskeletten kan vara ett fantastiskt hjälpmedel för att klara vardagen eller ett arbete, men kritikerna menar att människor inom industrin och transportsektorn görs till Hulken som kan lyfta väldigt tungt, istället för att förbättra grunderna i arbetsmiljön”.

Jörgen Eklund menar att det är viktigt att vi inte accepterar den tekniska utvecklingen som något som lever sitt eget liv. Istället måste vi agera och försöka påverka den riktning som den tekniska utvecklingen tar till att ske på människornas villkor. ”Tekniken ska anpassas efter människornas förutsättningar och behov”.

I framtiden kan vi också se en ökad polarisering i arbetslivet, dels de som är eftertraktade och har goda villkor och en bra arbetsmiljö, dels de som har svårt att få ett jobb får det allt sämre. ”Inom service- och transportsektorn finns flera exempel på hur villkor och arbetsmiljö blir sämre”.

Transportbolagen upphandlas vart tredje år och chaufförer kan få jobba dubbla skift, delade skift och ha osäkra timanställningar, och många kommer se sina jobb gå förlorade när självkörande fordon tar jobbet ifrån dem. ”Det blir en tuff strukturomvandling som ställer stora krav på anpassning från samhällets sida”.

Text: Sara Loftås, handläggare, Arbets- och miljömedicin