Snabbare frisk med aktiv arbetsgivare

Kjerstin Stigmar, sjukgymnast, Med dr och biträdande lektor vid Lunds Universitet har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt att främja sjukskrivnas återgång i arbete.

Hon beskriver den vanligaste processen; den sjuke som väntar på att bli frisk, arbetsgivaren som känner sig tyngd av ett för stort ansvar och läkaren som sitter ensam med sjukskrivningen.  

Främst har hon intresserat sig för besvär frånrörelseapparaten samt psykisk ohälsa och hon är involverad i fleraforskningsprojekt. Efter alla år av kliniskt arbete och forskning har honförstått vikten av parallella processer.

”Ett huvudproblem när det gäller återgång i arbete är att man vanligtvis väntar för länge med att kontakta arbetsgivaren”, säger hon.

Hon menar att det finns en stor potential i att åtgärdaarbetsmiljön och att det är viktigt att tillmäta arbetsplatsen mer betydelseoch inte vänta ut arbetstagarens tillfrisknande.

”Vi kan behandla ihjäl oss, det hjälper inte om man inte åtgärdar den exponering som arbetstagaren utsätts för på sitt arbete”, säger hon och förklarar att det kan handla om så enkla saker som ett höj- och sänkbart skrivbord.

Forskningsprojektet WorkUp fokuserar på tidiga kontakter med arbetsgivaren, vad gäller patientermed nack- och ryggbesvär.

”Resultatenvisar att bland dem som hade tidiga arbetsgivarkontakter hade en större andelarbetsförmåga efter 12 månader. Metoden var också kostnadseffektiv”

Sedan sex år är hon delvis uthyrd till region Skåne angåendeförsäkringsmedicinska frågeställningar. Hon utbildar också rehabkoordinatorer iförsäkringsmedicin.

Rehabkoordinatorer är en ny lagstadgad funktion inom hälso-och sjukvården som sedan den förste februari ska finnas på alla vårdenheter. Deras uppgift är att stötta patienter i sjukskrivningsprocessen och arbeta medintern och extern samverkan.

Hon tror att rehabkoordinatorernas arbete kan få god effekt eftersom rehabprocessen kräver någon som samordnar insatserna.

Men Kjerstin Stigmar har fler önskemål för framtiden, delsgällande företagshälsovården, dels gällande användningen av befintlig kunskap.I det senare fallet hoppas hon att den kunskap som redan finns om skadligaexponeringar i arbetslivet också ska börja användas på ett adekvat sätt.

”Vi vet en hel del om risker i olika arbeten, till exempel vad gäller personförflyttningar inom hälso- och sjukvården. Den kunskapen behöver implementeras på organisationsnivå”.

Företagshälsovården beskriver hon som en underutnyttjad resurs som borde få flytta fram sina positioner och arbeta mer strategiskt som en självklar partner för företag och organisationer.

”Jag hoppas få se företagshälsan arbeta mer aktivt för att skapa arbetsplatser som främjar hälsa i stället för att fokusera på att förhindra att ohälsa uppstår och att göra utryckningar när ohälsa redan har uppstått”, säger hon.

Mer om projektet WorkUp

Här är länk till en slutrapport WorkUp

Här en länk till intervju med arbetsgivare: WorkUp – tidig dialog

Här länk till kunskapssammanställning om: Säkrare personförflyttningar

Text: Sara Loftås, handläggare, Arbets- och miljömedicin