Förorenade områden – En hälsorisk???

Under hela min doktorandtid har det varit viktigt för mig att sprida kunskap till de som behöver den, dvs. befolkningar, politiker, myndigheter och konsulter. Samtidigt har mina kontakter med myndigheter och befolkningar varit mycket värdefulla. De har bidragit till att avhandlingen kunde genomföras.

Man skulle kunna tro att kommunikation är ett huvudspår i min forskning, men det är ett sidospår som har växt fram tack vare många frågor från boende och myndigheter. Är det farligt att bo i ett förorenat område? Går hemodlade grönsaker, frukt och bär att äta? Går fisken att äta? Flera personer var också oroliga för sin, barnens och barnbarnens hälsa. Flera riskbedömningsmodeller och beräkningsverktyg finns, men ger de svaret på frågan? Kunskapsluckor och osäkerheter gjorde att vi började studera hälsorisker i förorenade områden.

Cancer var lättast att studera eftersom cancerregistret har funnits längst på individnivå och har bäst inrapporteringskvalité. Enkäter har skickats ut till två studiepopulationer och en del har lämnat blod- och urinprover. Genom att sammanställa och försöka förstå sambanden mellan enkätsvar och analyssvar från blod- och urinprover kom vi bland annat fram till:

Det är inte farligt att bo i ett förorenat område. Man måste ha fått i sig föroreningarna på något sätt, exempelvis via kosten, arbetsmiljön eller rökning. Att ha andats in partiklar, plockat glasbitar från marken, fått jord på fingrarna och inte tvättat händerna innan man ätit, är andra möjliga vägar att ha fått i sig föroreningar. Även om man har fått i sig höga halter av föroreningar är det inte säkert att man får cancer. De cancerrisker som har identifierats speglar sannolikt en historiskt högre exponering.

Uppmätta halter av metaller i blod och urin hos studiedeltagarna som grupp, var i samma nivå eller något högre jämfört med andra befolkningsgrupper. Det innebär att det finns personer i andra befolkningsgrupper som är mer utsatta för metaller än andra. Aktiva rökare är en sådan grupp, se diagram nedan. De har till och med högre halter av kadmium och bly än vad glasbruksarbetare har, trots att de utsätts för metaller i sitt arbete. Det beror på att dessa metaller finns naturligt i riklig mängd i jorden där tobaksplantan växer, som tas upp av växten. Vid rökning följer metalljonerna med partiklar in i luftvägarna och ut i blodbanan och lagras i kroppen. När man slutar röka minskar också metallhalterna i kroppen.

Kadmium i blod i olika konsumtionsgrupper av lokal föda och andra grupper i den studerade befolkningen i Glasriket.

Bly i blod i olika konsumtionsgrupper av lokal föda och andra grupper i den studerade befolkningen i Glasriket.

Enormt mycket arbete har lagts ner av både mig och de som har hjälpt till med insamling av data. Data är noggrant utvärderade och genomgångna. Trots det finns det mycket kvar att utvärdera. Enkätdata och blod- och urin har sparats i en biobank och kommer att användas till fortsatta studier av bland annat diabetes, njursjukdom, benskörhet, hjärt- och kärlsjukdom. Vi ska också undersöka om avståndet från föroreningskällan har betydelse för cancerutveckling.

Som ni förstår inryms inte allt arbete i en avhandling. Allt insamlat material kommer att räcka till flera avhandlingar. I den här avhandlingen identifieras cancerrisker bland boende i förorenade områden, riskfaktorer för cancerutveckling, exponeringsnivåer via konsumtion av lokala livsmedel och om en enkät kan användas som verktyg i en riskbedömning. För dig som vill läsa mer finns en svensk sammanfattning och en länk till avhandlingen: Är det farligt att bo i ett förorenat område? Exposure and body burden of environmental pollutants and risk of cancer in a historically contaminated area.