Lägg SAM på ledningens bord

Rapporten är den första i en rapportserien ”Hälsan och arbetsmiljön” och är skriven av nationalekonom Laura Hartman och Petter Odmark på uppdrag av Sveriges företagshälsor. Syftet är att med hjälp av aktuell forskning, officiell statistik och rapporter från Arbetsmiljöverket och Myndigheten för Arbetsmiljökunskap analysera och beskriva arbetets betydelse för vår psykiska hälsa. 

Författarnas bild av det systematiska arbetsmiljöarbetet äratt den i första hand stannar ”på golvet”. Medarbetare utsätts för riskfaktoreri sin arbetsmiljö och den som förväntas åtgärda problemen är den närmstachefen. Det problematiska med detta är att första linjens chefer ofta självahar en utmanande arbetsmiljö med begränsat handlingsutrymme.

Rapporten lyfter tre viktiga organisatoriskastrukturer för chefens arbetsmiljö som lyfts inom forskning: 

• antalet medarbetare per chef
• omfattning av stödfunktioner som chefen kan nyttja
• arenor för dialog

En chef som ansvarar över ett stort antal medarbetare förknippas bland annat med överbelastning och medarbetarproblem. Arenor för dialog handlar om det utrymme som finns att förmedla information och erfarenhet mellan olika hierarkiska nivåer i organisationen. Utan sådana arenor blir linjechefen utelämnad. Detta betyder i sin tur, enligt författarna att organisatoriska förutsättningar behöver se i ett bredare perspektiv. Författarna menar vidare att de organisatoriska förhållanden som påverkar den psykiska hälsan är ett resultat av hur verksamheten styrs och leds på högsta nivå, av ägare, politiker, VD:ar och kommundirektörer med flera. I tillägg har traditionen sett ut sådan att många mätningar gällande arbetsmiljön görs gällande enskilda medarbetare och grupper.

Detta har gett en tydlig bild av hur olika faktorer i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, som krav och kontroll, kan påverka arbetsmiljön och den psykiska hälsan. Dock finns mindre kunskap kring hur dessa frisk- och riskfaktorer påverkas av olika sorters styrning och ledning. Detsamma gäller för generella strategier för att lägga grunden för en god arbetsmiljö.

Det finns många exempel på arbetsplatser där man till exempel genom ett väl fungerande samspel mellan företagshälsovården och engagerade chefer och medarbetare har skapat väl fungerande arbetsmiljöer.

Dock saknas forskning som använder dessa förebilder för att bygga upp mer systematiserad kunskap kring hur man praktiskt kan gå tillväga för att vända arbetsmiljön till det bättre. I tillägg till slutsatsen att bredda och lyfta det systematisk arbetsmiljöarbetet lyfter även författarna där även krävs kunskap om framgångsrik förändring, mer mätningar på styrning och ledning samt att det krävs fler broar mellan offentlig och privat sektor då de tror att de olika sektorerna har mycket att lära från varann.

Läs hela rapporten Arbetsmiljö, organisation och hälsa – hur hänger det ihop och varför? Länk till annan webbplats.