arbets--och-miljomedicin

Region Östergötland

Arbets- och miljömedicin

FNs arbetsmiljöarbete firar 100 år!

Social rättvisa och humana arbetsvillkor. Detta var målsättningen 1919 då Internationella arbetsorganisationen ILO bildades i sviterna av första världskriget.

Hundra år senare på världsdagen för säkerhet och hälsa på arbetsplatser, 28 april, uttalade sig Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem: ”Det är oacceptabelt att jobbet gör oss sjuka eller leder till skador, i värsta fall med dödlig utgång. Alla har rätt till en sund och säker arbetsmiljö.”

Jag träffar ofta personer som skadats eller blivit sjuka av sitt arbete och ofta kunde lidandet ha undvikits om man bara hade…

Det är alltid lätt att i efterhand vara efterklok och påtala det som skulle ha undvikits. Man kan inte förutsäga framtiden, men för vissa arbetsplatser och arbestmiljöer behöver man inte vara expert att kunna bedöma att de anställda löper en överrisk att insjukna i ohälsa. Risker så som för hög arbetsbelastning, för höga krav utan resurser för att möta dem, för tunga lyft, skadliga vibrationer, för pressat tidsschema, exponering för ohälsosamt damm och vissa kemikalier är kända riskfaktorer för ohälsa och sjukdom.

Tittar man i backspegeln har det ändå skett en förbättring i många arbetsmiljöer. Positiva förändringar uppstår sällan slumpmässigt, det ligger ofta mycket systematiskt och uthåligt arbete bakom. Det man nu tar för självklart har någon annan, möjligen i en tidigare generation, slitet med att få till stånd.

I år firar International Labour Organization (ILO) 100 år. Namnet ILO har jag förknippat ILO-listan. En lista över arbetssjukdomar som används av AFA Försäkring vid bedömning om arbetsskada föreligger. Listan på sjukdomar är hämtade ur ILO- konvention 121 tabell 1, skapat 1980.

I listan återfinns sjukdomar som har en tydlig koppling till exponeringar i arbetsmiljön så som vibrationsskador, lungfibros orsakat av kvarts eller asbest, vissa typer av cancer och hörselnedsättning orsakat av buller. Psykiska sjukdomar och besvär i rörelseapparaten, som utgör de två största diagnosgrupperna bland anmälda arbetssjukdomar och även bland sjukskrivningar, finns inte med på ILO-listan. Personer med sjukdomar som inte står i listan är beroende av Försäkringskassans beslut om arbetssjukdom för att få besked från AFA om ersättning vid arbetssjukdom.

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FNs fackorganisation för arbetslivsfrågor och har sitt säte i Genève. Ett särdrag är att ILO består av tre parter; regeringsrepresentanter arbetsgivare- och arbetstagarrepresentanter som är oberoende och har rösträtt. ILO beslutar om bland annat om konventioner internationellt som påverkar regler för arbetsvillkor även i Sverige.

Det finns åtta kärnkonventioner som utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen, de gäller alla människor i alla länder. Övriga konventioner behöver varje enskild stat bestluta om de ska ratificera, det vill säga förpliktiga sig att följa. Sverige har ratificerat 94 konventioner. Och som en bro mellan den svenska regeringen och ILO internationellt finns den svenska ILO-kommittén. Den lyder under Arbetsmarknadsdepartementet och en viktig uppgift är nationell beredning av ärenden som rör samarbetet med ILO. Även här sker samråd på trepartsbasis.

ILOs kärnkonventioner

Nr 29 Förbud mot tvångs- och obligatorisk arbete  Nr 87 Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten Nr 98 Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt  Nr 100 Lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde  105 Avskaffande av tvångsarbete Nr 111 Diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning Nr 138 Minimiålder för arbete Nr 182 Förbud och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete

Som del av ILO:s initiativ ” Future of Work” inrättades Den Globala Kommissionen om framtidens arbete ledd av statsminister Stefan Löfven i ett gemensamt ordförandeskap med Sydafrikas president Cyril Ramaphosa augusti 2017. Rapporten ”Framtidens arbete” som lades fram i januari i år kommer att ligga till grund för diskussioner på ILO:s internationella arbetskonferens i Geneve 10–21 juni.

Rapporten presenterar en framtidsagenda med människan i fokus. Den innehåller 10 rekommendationer, fördelat på tre huvudområden:

  • Investera i människors förmågor genom exempelvis satsningar på livslångt lärande, sociala skyddsnät och ökad jämställdhet.
  • Investera i arbetsmarknadsinstitutioner, utveckling av bland annat kollektivavtal och social dialog.
  • Investera i anständigt och hållbart arbetsliv för en grön global ekonomi

Det behövs ett systematiskt arbete på flera nivåer. Även om det finns vettiga konventioner som regeringar anammar måste principerna slutligen sjukna ner till arbetsplatsen. Arbestplatser behöver systematiskt arbeta för att hitta risker på arbetsplatsen och åtgärda dessa. Enligt Generaldirektören för Arbetsmiljöverket visar deras inspektioner att drygt hälften av arbetsgivarna inte bedriver ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket är ett grundläggande krav enligt lag.

Ingen ska förolyckas, skadas eller blir sjuka i sitt arbete.

För att uppnå detta, och för att inte backa tillbaka till arbetsmiljöer och arbetsmiljörisker som borde tillhöra dåtiden, måste man arbeta systematiskt. Insatser behövs på flera plan – från FN och regeringsnivå till arbetsgivaren och arbetaren på golvet.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    600