Skydda huden!

Huden är vårt största organ och har som huvuduppgift att vara en barriär mot yttervärden. Huden exponeras genom kontakt med vätskor, fasta material och luft. I de flesta fall har din hud en fantastisk förmåga att skydda dig från omgivande exponeringar, men vissa ämnen har en fallenhet att kringgå hudens försvar. Blir man smutsig är det väl bara att tvätta sig kan man tänka. Lite vatten kan väl inte skada?

Frekvent handtvätt och våtarbete är den vanligaste orsaken till att huden irriteras. Den blir kliande, narig och eksem kan bildas. Handeksem är vanligare bland kvinnor än bland män och det är framför allt unga som uppger att de har besvär.

Vissa ämnen stimulerar immunförsvaret till att bilda antikroppar. Så nästa gång huden kommer i kontakt med små mängder av ämnet exempelvis nickel, krom, cyanoakrylater som finns i två-komponents lim eller gummi uppstår ett allergiskt kontakteksem. Allergin är livslång och kan orsaka en hel del problem då ämnet måste undvikas för att undvika att eksemet blossar upp. Andra välkända orsaker till allergisk kontakteksem är konserveringsmedel, parfymämnen och hårfärgämnen.

Det finns en rad faktorer som påverkar om ett ämne tas upp av huden. Ämnets kemiska och fysikaliska egenskaper samt koncentration och tid på hudytan spelar stor roll. Hudens tendens att ta upp ämnen kan också variera avsevärt mellan olika individer och mellan olika hudområden hos samma person. Hudens huvudsakliga barriär ligger i hornlagret där det finns vattenbindande ämnen. Vissa personer har en tendens att producera otillräcklig mängd av vattenbindande substanser, hos andra avlägsnas dessa genom frekvent användning av vatten och rengöringsmedel. Skadas barriären kan kemikalier lättare tränga igenom huden.

Det tar 4 veckor för kroppen att återställa barriären genom nybildning av hornlagret. Skadad hud eller hud med eksem tar därför lättare upp kemiska substanser. Har man haft eksem som barn eller har tendens att få eksem har man troligare en känsligare hud och har lättare än andra att få eksem vid arbetsmoment som är påfrestande för huden.

Studier visar 2-3 gånger ökad risk för handeksem hos personer som haft atopiskt eksem som barn.

En annan faktor är ocklusion. Läkemedelsindustrin använder sig av plåster för att underlätta att ett läkemedel tas upp i huden. Förslutningen gör att det bildas fukt under plåsteret som resulterar i ökning av vattnet mellan cellerna i huden vilket faciliterar upptag av läkemedlet.

Hur är det då med handskar?

Handskar är till för att skapa en extra barriär så att individen inte exponeras mot ett skadligt ämne. Vissa ämnen har en tendens att tränga genom handsken efter kort tid beroende på material och tjocklek. Ibland är genomträngligheten endast 10-15 minuter. Alternativt förs en redan smutsig hand in i handsken. Hamnar kemikalier istället inuti handsken får man en ocklusions-effekt. Handen blir fuktig inuti handsken och ämnet tas lättare upp av huden.

Hur ska man då bära sig åt?

Arbetsmomenten behöver riskbedömas. Vilka kemikalier eller arbetsmoment är särskilt riskfyllda? Används bästa metod för att minska exponeringen och finns det lämplig skyddsutrustning i form av rätt typer av handskar och instruktioner för andvändning? Det är arbetsgivarens ansvar att riskbedöma, tillhandahålla rätt skyddsutrustning och förse personalen med hanterings- och skyddsinstruktioner.

Den enskilde bör tänka på att:

• Använd rätt handskar för arbetsmomentet, ibland kan det vara lämpligt med bommullshandskar under.
• Tvätta händer, men kom ihåg att återfukta med hudkräm ofta.

Vid yrkesval är det viktigt att vara medveten om risker vid olika yrken, i synnerhet om man tidigare i livet har haft lätt för att få eksem.

Läs mer om risker vid olika yrken Länk till annan webbplats.

Mer råd finns på Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.