Är kraven för höga i jobbet?

Om dessa begrepp istället skulle beskriva en arbetskollega tyder det på att acceptansen och respekten för den individuella variationen kanske har reducerats.

Ibland har jag undrat över vad det är som gör att vissa människor faller utanför. Är det att de just är taggiga, tar för stor plats eller är lite skruvade?

I urminnes tider har berättelser handlat om kontraster. Det är lättare att hanterat verkligheten om man ser den i svart-vit. God och ond. Bra och dålig. Snäll och elak. Med eller mot. Kompetent och icke-kompetent. Om man tittar närmare på individen är det sällan så enkelt, alla har både positiva och negativa egenskaper. Kan det vara så att olika egenskaper framträder i olika miljöer?

Ibland undrar jag om det är kontexen som tvingar in personer till destruktiva beteendemönster och att den positiva utvecklingen hämmas.

I somras läste jag en bok av Gunnel Ryner som handlade om att just positiva miljöer får fram det positiva i människan. Samtidigt vet vi att negativa miljöer trycker ner människan. I en utvärdering av SBU fann man att följande faktorer ökar risken för psykisk ohälsa:

små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga kravbristande medmänskligt stödkonflikterpressande (stressande) arbeteutebliven belöningmobbningupplevelsen av osäkerhet i anställningen

Å andra sidan ger goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och uppleved rättvis behandling mindre risk för psykisk ohälsa. (SBU = Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering)

Är det så att ramarna man ska röra sig inom blivit så slimmade att det inte finns marginaler både vad gäller tid och tålamod? Man orkar inte med en dator som strular eller att reda ut missförståndet med en kollega eller ta sig an arbetsuppgiften som ingen har gjort.

På samma sätt som en negativ miljö påverkar hur man mår och agerar torde det också påverka hur man ser på sin omgivning. Det kan bli en negativ spiral där små missförstånd eskalerar till stora konfliker och stämningen i gruppen kan vara tryckande. En arbetsgivare borde rimligen vinna mycket på att skapa en gynnsam arbetsmiljö.

Jag skummade tidningen Arbetarskydd och fastnade i en artikel som handlade om 80-10-10. En negativ spiral med personalbrist på en vårdavdelning hade vänts genom att sjuksköterskor 10 procent av arbetstiden fick möjlighet att utbilda sig och 10 procent av tiden möjlighet att återhämta sig. Samtidigt täcktes luckor i schemat av bemanningsföretag. Arbetsplatsen hade blivit mer attraktiv, och fler ordinarie sjuksköterskor hade anställts. Detta är ett strålande exempel på hur man kan förbättra en arbetsmiljö!

Man kan drunkna i metoder på hur individen kan förbättra sin stresskänslighet och åtgärdsförslag på hur man kan effektivisera och förbättra arbetsmiljön. Ibland får jag dock känslan av att man undviker att prata om det uppenbara – Arbetsbelastningen.

I en studie från Linköpings Universitet följdes drygt 1700 personer från sju olika organisationer över 2 år. Författarna till studien menar att det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet. En god arbetsmiljö är viktig men kan inte kompensera bort effekterna av höga krav. Kraven måste sänkas!

Kan du påverka kraven i ditt arbete?

Taube sjöng ”min älskling du är som en ros” och bejakade skönheten och den ljuva doften. Han hade helt glömt bort att de bär taggar. Om man hanterar rosor ovarsamt finns risk att man får sig rispor och sår. Om man däremot hanterar rosor varsamt och ger dem lagom med vatten, näring och solljus kommer de att blomstra och sprida väldoft. Du kommer nog glömma deras taggar.

Hur vill du att din arbetsplats ska vara? En plats där medarbetare får blomma och utvecklas eller där medarbetare visar taggarna utåt?

Referenser

Gunnel Ryner. Den lata vägen till ett fantastiskt liv – och arbetsliv. Lyfta förlag, 2017SBU Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. 2014.Personalledarskap: "På schemat: utbildning och återhämtning"Anna-Carin Fagerlind Ståhl, Christian Ståhl, Peter Smith. Longitudinal association between psychological demands and burnout for employees experiencing a high versus a low degree of job resources. BMC Public Health2018 18:915

Text: Elisabeth Lindberg, specialistläkare, Arbets- och miljömedicin