Minska arbetsskador vid personförflyttningar

Den kommer att handla om vilka insatser som kan minska skador och risksituationer för arbetstagare vid personförflyttningar. Det är ett viktigt uppdrag eftersom många medarbetare skadas varje år i samband med personförflyttningar.

Självklart tackade vi ja till uppdraget då vi gärna vill bidra i det preventiva arbetet, att sprida och nyttiggöra kunskap, för att förhindra arbetsskador.

Personförflyttningar är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården samt inom omsorg som inkluderar både omsorgsboende, hemsjukvård och hemtjänst. Personförflyttningar ingår också i personliga assistenters arbetsuppgifter när de ger stöd i vardagen åt personer med olika funktionsvariationer. Ett ytterligare område, där personförflyttningar sker, är persontransporter som utförs av medarbetare inom färdtjänst, taxi och ambulans. Det kan handla om både liggande transporter, rullstolstaxi samt sjukresor.

Personförflyttningar kan vara riskfyllda för både patient/ brukare och för de medarbetare som genomför arbetsmomentet. I forskningslitteraturen finns rapporterat att personförflyttningar är en av de vanligtaste risksituationerna för skador bland medarbetare inom hälso- och sjukvården. Arbetsplatser med hög förekomst av arbetskador rapporterar både ökade kostnader och högre personalomsättning.

Syfte med kunskapssammanställningen

Syftet med kunskapssammanställningen är att beskriva, sammanställa och värdera befintlig kunskap om interventioner som syftar till att möjliggöra säkra personförflyttningar och därmed förhindra eller minska arbetsrelaterad ohälsa inom hälso- och sjukvård, omsorg samt persontransporter. Kunskapssammanställningen tillgängliggöra ett kunskapsunderlag och vår grupp kommer också att ge förslag på hur denna kunskap kan tillämpas i relevanta sammanhang.

Målgrupp för kunskapssamanställningen

Målgruppen för kunskapssammanställningen är medarbetare och ansvariga i organisationer där personförflyttningar förekommer. Med sådana organisationer avses hälso- och sjukvård, omsorg och persontransporter såsom ambulans, färdtjänst och sjukresor. Målgruppen är också medarbetare inom företagshälsovården, som förväntas ha uppdaterad kunskap inom detta område för att kunna erbjuda utbildningar och förslag på arbetsanpassningar.

Vi tror också att kunskapssammanställningen kan vara intressant för fackliga företrädare och arbetsgivarorganisationer samt organisationer med ett överordnat ansvar som Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Kunskapssammanställningen kan även vara till nytta för Arbetsmiljöverkets inspektörer, vid olika typer av tillsyn av verksamheter som omfattar personförflyttningar.

Genomgång av forskningslitteraturen

Jag har under våren tillsammans med forskare och ergonom/fysioterapeut Kjerstin Stigmar och Emma Nilsing Strid systematiskt gått igenom den litteratur som har publicerats mellan åren 1997 – 2017. Vi gör också en uppdatering av sökningen i sommar. Vi har funnit relevant litteratur inom området som vi bedömer kan vara av intresse.

Vi kommer nu att arbeta vidare för att sammanställa och beskriva resultatet samt summera hur den evidensbaserade kunskapen kan användas av såväl arbetsgivare som medarbetare inom de undersökta sektorerna.

Nationell och internationell samverkan

Tidigare i veckan så träffade jag Kay Wilson, ergonom vid Karolinska sjukhuset, Annika Hed Ekman som är arbetsmiljöstrateg vid Region Gävleborg samt forskare och ergonom Rose Boucaut från Australien. Det var mycket intressant att dra lärdomar kring hur vi arbetar på olika håll i Sverige och hur de arbetar i Australien när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och insatser inom hälso-och sjukvården när det gäller bland annat att genomföra säkra personförflyttningar. Vi ser flera möjligheter till att samverka, att vi ska kunna satsa mer på preventiva insatser och förebygga arbetsskador. Har du frågor eller idéer så är du välkommen att höra av dig.