Rätten till hälsosamma arbetsplatser!

Trots detta, så verkar riskbedömningar av kemikalier på arbetsplatser vara anpassat till normen att en arbetstagare har god hälsa och saknar möjlighet att bli gravid. Både lagstiftning och riktlinjer för riskbedömning gör antagandet att arbetstagare inte är lika känsliga som befolkningen i sin helhet.

Man delar in befolkningen i ”arbetande befolkning” och ”allmän befolkning”. I EU:s kemikalielagstiftning REACH antas arbetare vara hälften så känsliga som befolkningen i övrigt. Anledningen är att man antar att äldre personer inte arbetar samt att sjuka personer inte heller finns på arbetsmarknaden. Men stämmer det verkligen idag? Många folksjukdomar som kan påverkas av kemikalier är vanliga också i den arbetande delen av befolkningen och ökar i vanlighet ju äldre befolkningen blir. Med medicinering och hälsokontroller klarar vi att arbeta trots olika åkommor.

Ett exempel är astma. I en serie vetenskapliga artiklar studerade vi hur man hanterar astmatiker i riskbedömningen av irriterande ämnen. Vi utgick från ett antal välkända industrikemikalier där forskare testat känsligheten hos astmatiker och vi kunde visa att riskbedömningar som riktar sig till arbetare sällan tar med information om astmatikers känslighet även i de fall då det finns bra data. Man utgår helt enkelt ifrån att astmatiker inte ska arbeta på platser där det kan förekomma irriterande ämnen. Flera av dagens gränsvärden ligger också nära och i vissa fall över de nivåer där vi vet att astmatiker får problem med andningen. Svaveldioxid är ett sådant exempel. Våra beräkningar visar att astmatiker ofta får problem med andningen vid koncentrationer som är tio gånger lägre än helt friska försökspersoner.

Astma är en relativt vanlig sjukdom, men det är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Därför blir frågan om kemikalielagstiftningen även en fråga om jämställdhet mellan män och kvinnor. Vilket leder mig in på ett annat exempel – risker med kemikalier under graviditet.

Foster blir utsatta för kemikalier både under mammans fritid och arbetstid

Uppdelningen i arbetare och övrig befolkning påverkar också synen på arbete under graviditet. Många kemikalier kan innebära en risk för påverkan under fosterutvecklingen. Ett exempel är Bisfenol A. Ämnet används på många arbetsplatser för att tillverka polykarbonat- och epoxyplast. Det dyker upp i förpackningar, tandfyllnadsmaterial, termopapper, lim och vid renovering av avloppsrör. Sedan januari 2017 finns ämnet med på EUs lista över särskilt farliga ämnen eftersom man misstänker att det kan störa fosterutvecklingen. För några dagar sedan blev ämnet dessutom klassat som hormonstörande.

EUs kommitté för riskbedömning (RAC) angav för ett par år sedan att en daglig exponering under fyra mikrogram per kilo kroppsvikt inte innebär en förhöjd risk för fosterpåverkan. Men samtidigt meddelade man att en ”arbetande” kvinna klarar dubbla dosen per dag utan risk för samma fosterpåverkan eftersom små barn och foster ju inte tillhör den arbetande gruppen. Resonemanget saknar både rim och reson. Varken kemikalier eller foster bryr sig ju om huruvida exponeringen sker under mammans arbetstid eller fritid. Vi vet också att nästa alla kvinnor arbetar under hela eller stora delar av graviditeten.

Jag tycker att regelverken bör utgå ifrån att alla som arbetar ska ha rätt till hälsosamma arbetsplatser. Därför tycker jag vi bör ta bort lagstiftningens generella uppdelning mellan arbetare och vanliga människor när det gäller individuella skillnader i känslighet. Människor är olika även när de jobbar!

Vill du läsa mer om kemikalier, hälsa och miljö. Välkommen till min blogg toxicolour.wordpress.com Länk till annan webbplats.

Gästbloggare: Mattias Öberg, forskare och känd bloggare från Toxicolour