Bekämpningsmedel – risk för Alzheimer och Parkinson

Lite om bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel är ett mycket generellt begrepp som kan innefatta en stor olika typer av kemiska ämnen. Namnet har fått en negativ klang och associeras ofta som något dåligt. De innefattar dock produkter som används för att döda sjukdomsbärande organismer, så som myggor, och har därigenom stora hälsovinster för människor världen över. Andra produkter används för att öka livsmedelsproduktionen och kan därigenom vara viktiga för att säkerställa tillgången till mat. Trots sina fördelar så har flertalet tagits fram specifikt för att vara giftigt för levande organismer, så det är naturligt att undra huruvida de även kan vara skadliga för människor eller djur.

När det gäller specifika bekämpningsmedel och negativa effekter i djur och människor så finns det en ojämn mängd information om olika ämnen. Ett exempel med känd negativ effekt är DDT (en så kallad organoklorförening) som blev känt då det bidrog till att nästan helt slå ut hela arten av havsörnar i Östersjön. Detta skedde då bekämpningsmedlet påverkade äggen så de blev för tunna och inte överlevde. Användningen av DDT är förbjuden i nästan hela världen och används nuförtiden bara i områden med svår malaria-problematik. Havsörnstammen har sedan att DDT förbjöds återhämtat sig.

Man har även viss kunskap om andra bekämpningsmedel men för att sätta det hela i perspektiv så har EU en databas över bekämpningsmedel där 1353 olika kemiska ämnen ingår. Av dessa får 488 användas, 37 stycken inväntar beslut om de får användas och 20 stycken inklusive DDT är bannlysta (antal enligt den 28/2 2017, länk till EU:s databas för den intresserade). För den stora mängden av dessa ämnen så är hälsoeffekter ej särskilt utforskade.

Alzheimers samt Parkinsons sjukdom

Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som innebär att det bildas plack av olösliga proteiner i och utanför hjärnans celler vilket leder till att hjärncellerna dör. Detta leder till en gradvis demens där hjärnfunktionen blir sämre med tiden. Sjukdomen är den mest förekommande hjärncells-nedbrytande sjukdomen och det insjuknar ca 15000 personer varje år i sjukdomen i Sverige.

Parkinsons sjukdom däremot försämrar motoriken då hjärnceller som producerar signalsubstansen dopamin dör. Detta leder till att hjärnans signaler till kroppens muskler försämras vilket ofta visar sig med att kroppen skakar men även att musklerna blir stela. Det insjuknar ca 2000 personer varje år i sjukdomen i Sverige.

Så finns det en koppling mellan bekämpningsmedel och Alzheimers/Parkinsons sjukdom?

Denna fråga har ett stort intresse världen över och det har under senaste åren kommit ut flera vetenskapliga genomgångsartiklar som undersökt vad forskningen säger i stort. En nyutkommen sådan, publicerad under februari 2017, hittade sex studier som undersökt kopplingen mellan bekämpningsmedel och Alzheimers sjukdom. Alla dessa sex visade på en koppling där antingen exponering via arbetet för bekämpningsmedel, boende i område med högre halter av bekämpningsmedel men också högre halter av bekämpningsmedel i blodet var kopplat till en högre risk att utveckla sjukdomen.

I de tre största studierna (som alla hade mellan 1500-17000 undersökta individer) så var riskökningen 42-110% (hur mycket större risk den som exponeras har jämfört med den som inte exponeras, Mostafalou och Abdollahi, 2017). En annan genomgång visade att i fyra studier så fanns det en koppling mellan Alzheimer och bekämpningsmedel medan tre andra studier inte visade detta (Killin et al 2016).

När det kommer till Parkinsons sjukdom så visade den färskaste genomgången att av 33 olika studier så visade 26 en statistisk signifikant koppling mellan bekämpningsmedel och sjukdomen. Riskökningen låg på allt från några procentenheter till flera gånger större risk till följd av exponering för bekämpningsmedel (Mostafalou och Abdollahi, 2017). En annan genomgång av studier visade på en stark koppling mellan användandet av bekämpningsmedel samt Parkinsons sjukdom med en riskökning på ca 40% för dom som använt någon typ av bekämpningsmedel (Breckenridge et al 2016).

Om man summerar ihop det som finns i dagsläget så pekar majoriteten av studierna på att det finns en koppling mellan användandet av bekämpningsmedel och utvecklandet Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Det rör sig dock om en riskökning, dvs att bekämpningsmedlen endast är en faktor som kan bidra. I flertalet av publicerade studier så är forskarna varsamma med orden och önskar studier av högre kvalité och med fler människor för att kunna klarlägga huruvida bekämpningsmedlen själva orsakar sjukdomarna, ett så kallat kausalt samband.

Så om man arbetar med bekämpningsmedel – vad bör man tänka på?

Då den vetenskapliga litteraturen visar på att det kan finnas en ökad risk för dessa sjukdomar om man använder bekämpningsmedel yrkesmässigt så bör man försöka minska sin exponering så mycket som möjligt. På sin hemsida har arbetsmiljöverket en stor samling information inklusive filmer om vad man bör tänka på och hur man ska arbeta med bekämpningsmedel Länk till annan webbplats.. Samma sida skriver även att många skyddar sig för dåligt i dagsläget.

Med bra skydd som används på korrekt sätt kan exponeringen minimeras och den yrkesmässiga användningen av bekämpningsmedel undvika ge en ökad risk för allvarliga hälsoproblem så som Alzheimer eller Parkinson.

Referenser

Breckenridge C, Berry C, Chang E, Sielken R Jr, Mandel J. Association between Parkinson’s Disease and Cigarette Smoking, Rural Living, Well-Water Consumption, Farming and Pesticide Use: Systematic Review and Meta-Analysis. PLoS One. 2016;11:e0151841.

Killin L, Starr J, Shiue I, Russ T. Environmental risk factors for dementia: a systematic review. BMC Geriatr. 2016;16:175.

Lökk J. Parkinson och Alzheimer kostar samhället allt mer. Läkartidningen nr 47 2011 volym 108.

Mostafalou S, Abdollahi M. Pesticides: an update of human exposure and toxicity. Arch Toxicol. 2017;91:549-599.

Text: Stefan Ljunggren, yrkes- och miljöhygieniker på Arbets- och miljömedicin , Linköping.