Psykisk ohälsa och mobbning i arbetslivet

Många var dom som kom på våra Temadagar i Norrköping och Nässjö 17-18 mars. Sammanlagt 250 personer var där.

Stefan Blomberg, psykolog på AMM, inledde med en fasanfull berättelse ur sin nyutkomna bok. Han börjar med att läsa ur boken om "Leona" som berättar hur fruktansvärt illa människor kan bete sig mot varandra på en arbetsplats. Att bli insläpad i duschen med kläderna på, att öppna sitt matpaket och upptäcka att någon lagt avföring där. Så vidrigt kan det vara när det spårat ur.

"Begynnande mobbning" kan starta med kränkande särbehandling dvs. "handlingar mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap". Det kan därefter eskalera till mobbning och allvarlig mobbning.

Stefan Blomberg inledde med att presentera innehållet i sin nyutkomna bok "Mobbning på jobbet – uttryck och åtgärder".

Antalet anmälningar om arbetsrelaterad sjukdom till försäkringskassan har nästan fördubblats från år 2006 till år 2012. Enligt en SBU-rapport från 2014 bedöms att risken för att drabbas av depressionssymtom ökar nästan tre gånger om man varit utsatt för mobbning. I en stor europeisk studie (31 länder – 30000 personer) var mobbning den största riskfaktorn för kommande sjukskrivning (Niedhammer 2012).

I Stefans bok kan du läsa mer om vilka faktorer som är viktiga i en organisation för förebygga mobbning på arbetsplatsen och hur man gör en arbetsmiljöutredning av mobbning, en så kallad faktaundersökning. Här har du möjlighet att beställa den.

Emma Cedstrand, organisationspsykolog och Charlotte Wåhlin, ergonom på AMM, berättade om "Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen", en rapport framtagen av forskare och representanter från företagshälsovården. Rapporten visar hur man kan arbeta för att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen med 1) policy och mål 2) kunskap via chefsleden 3) kartläggning/riskanalys samt 4) åtgärder. Hur kan vi se tidiga signaler på stress? Vad är vanliga kroppssymtom vid stressreaktion och utmattning ? Vilka kunskaper behöver chefen ha? Vilken roll har ledarskapet på en arbetsplats?

Rapporten "Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen" är en guldgruva för dig som vill arbeta med att förebygga  arbetsrelaterad psykisk ohälsa på arbetsplatsen och kan beställas här. Emma och Charlotte pratade också kring hur vi ska lyckas komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning. Här är det viktigt att man kopplar Individens resurser och förmågor till Arbetsplatsens förutsättningar. I denna bedömning av Arbetsförmåga har förstås arbetsgivaren en viktig funktion för att återgång i arbete ska lyckas. Du kan läsa mer om detta i boken "Återgång i arbete – processer, bedömningar, åtgärder".

Ulrich Stoetzer, psykolog på Arbetsmiljöverket, rapporterade kring den nya föreskriften "Organisatorisk och social arbetsmiljö" som börjar gälla den 31 mars. Du kan hämta föreskriften här. Jag rekommenderar filmen "UTMANINGEN – om den sjuka jobbstressen" som annonseras över hela landet just nu inför att föreskriften träder i kraft. Den är tänkvärd.

Föreskriften omfattar tre områden: Arbetsbelastning, Arbetstid samt Kränkande särbehandling. Syftet med föreskriften är att minska den arbetsrelaterade ohälsan genom att ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare i det arbetet. Föreskriften är starkt kopplad till Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM AFS 2001:1) och arbetssättet är detsamma t.ex. "organisatoriska och sociala faktorer ska kartläggas för att se om de innebär en risk för ohälsa osv."

Faktorer som bidrar till ohälsa:

• höga krav och små möjligheter att påverka
• bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljönkonflikter och mobbning
• belöningen liten i förhållande till ansträngningenosäkerhet i anställningen utsätts för orättvisor
• nattarbete
• långa arbetsveckor
• skiftarbete

Ulrich Stoetzer pratar om Arbetsbelastning som ingår som en del i den nya AFSen.

När det gäller att förebygga ohälsosam arbetsbelastning får arbetsgivaren titta på förhållandet mellan KRAV och RESURSER. Om kraven överstiger resurserna finns risk för ohälsa. Kraven kan bestå i arbetsmängd, tidsramar, svårighetsgrad, emotionell påfrestning kognitiv belastning och otydlighet i arbetsuppgifter. Detta skall viktas mot de resurser som finns i verksamheten t.ex. arbetsmetoder, kompetens, bemanning, socialt stöd från chefer och kollegor, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, möjligheter till återhämtning.

Innebär arbetstiderna hälsorisker? Har vi möjlighet till återhämtning?

Vi vet att återhämtning och sömn påverkas av

• hur länge man arbetar
• vilken tid på dygnet man arbetar
• edigheten mellan arbetspassen

Brister i återhämtning och sömn påverkar koncentration, omdöme och innebär risker för felbehandlingar och olyckor.

Vad menas med kränkande särbehandling?

Att i ord eller handling förnedras, behandlas annorlunda kan sägas vara kränkande särbehandling.

Hur kan vi förebygga kränkningar på arbetsplatsen? Föreskriften säger att arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Alla ska också vara informerade om att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten.

Det var intressant och upplyftande föredrag Ulrich hade kring den nya föreskriften. Jag hoppas verkligen på att det kan göra skillnad på våra arbetsplatser.

Vi kommer tillbaka om ett år eller så med en ny Temadag i ämnet för att se hur arbetet går med de nya reglerna. Lycka till!!

Ännu en Temadag till ända. Det är väldigt roligt att träffa er engagerade och intresserade människor som kommer på våra temadagar. Nu ser vi fram emot nästa temadag den 19 maj kring "Belastningsergonomi inom vård och omsorg – att förebygga arbetsskador och vårdskador. Gå gärna in på vår hemsida och anmäl dig!

Vi ses ! /Bengt