Förebygg vibrationsskador i arbetslivet

De tre viktigaste AFSarna när det gäller vibrationsexponering i arbetslivet

Vi började med att titta på lagstiftningen på området och kan konstatera att föreskriften ”AFS 2005:15 Vibrationer” är mycket tydlig när det gäller arbetsgivarens skyldighet att dokumentera riskbedömningen

Mitt råd till dig är:

Fråga arbetsgivaren om det finns dokumenterad riskbedömning och hur den är utförd. Om inte arbetsgivaren kan bedöma exponeringen – Föreslå att företagshälsovården får göra detta och komma med åtgärdsförslag.

Du som jobbar på företagshälsovården: Använd riskbedömningensom en möjlighet att komma in på arbetsplatsen ! Erbjud dina tjänster, din kompetens !!

Överläkare Ulf Flodin, AMM, berättade hur utbredd exponeringen för vibrationer är i Sverige. Nästan 300 000 personer var exponerade för några år sedan. Det är knappast färre idag.

De medicinska besvären börjar ofta med påverkan på nerver, blodkärl och leder i händerna. Känselbortfall i fingrarna är ett av de första tecknen. Har man väl fått vibrationsskador ska man undvika att bli fortsatt exponerad för att inte förvärra skadan.

Specialistläkare Blerim Krapi redogjorde för hur vi undersöker vibrationsskador på kliniken. Den medicinska kontrollen kan påbörjas av företagshälsovården. Vi på AMM kan därefter göra en bedömning om samband mellan vibrationsskada och exponering. Patienten bör vara färdigutredd med diagnos innan hen remitteras till oss. Det är värdefullt att man gör arbetsplatsbesök med yrkeshygieniker och ergonom.

Yrkeshygieniker Stefan Ljunggren visade hur vi mäter hand-arm vibrationer och vad som påverkar mätningarna t.ex. verktygens kondition, hur man hanterar maskinerna, maskinernas vikt etc. Äldre maskiner tenderar att vibrera mer än nya. Om man kramar och pressar verktyget hårdare tenderar vibrationerna att överföras i högre grad till händer och armar. Vibrationshandskar har en begränsad funktion när det gäller vibrationsdämpning. I vissa studier har man till och med fått större vibrationer på fingrarna när man använt vibrationshandskar. Fördelen med handskar är ändå att händerna är varma. Är man vibrationsexponerad i kallt klimat finns större risk för vibrationskada.

Charlotte Wåhlin, ergonom på AMM, och Jan Henriksson, ergonom på Feelgood, redogjorde kring risken för belastningsbesvär i samband med användning av vibrerande verktyg. HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack-, eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar. Charlotte berättade om utredning av belastningsbesvär. Det finns flera verktyg att tillgå: riskbedömningsmetoder, observationer, screening, värdering av arbetsbelastning via enkäter, tekniska mätmetoder. Det är också av vikt att kartlägga och visualisera arbetsuppgifter via videoinspelningar. Det är förstås också värdefullt att få med den anställdes egen värdering kring arbetsmiljön på arbetsplatsen. I detta inbegrips också den psykosociala miljön med t.ex. stöd från chef, arbetskamrater etc.

Arbetsmiljöingenjör Kerstin Karlsson talade om hur knepigt det kan vara ibland att få förståelse för hur allvarliga skador man kan få av vibrerande verktyg. Det råder ibland en "macho-kultur" där man inte vill klaga och gnälla över besvär.

Temadagen avslutades med "panel" där publiken fick svara på våra frågor istället.