Miljöfaktorer och cancerrisk

Ett viktigt steg som föregår uppkomst av cancer är bildning av skador på en cells DNA – arvsmassan som innehåller den genetiska koden. Skador på DNA är inget ovanligt och i var och en av våra celler uppkommer tusentals skador varje dag.

Som tur är finns ett effektivt reparationssystem och därför blir det heller ingen ansamling av DNA-skador vilket i förlängningen skulle leda till celldöd eller ökad risk för olika sjukdomar. Det var för upptäckten av hur detta reparationssystem fungerar som svensken Tomas Lindahl och två andra forskare fick 2015 års Nobelpris i Kemi – mer om detta här.

Även om reparationssystemet är effektivt finns risken att DNA inte repareras eller att det repareras felaktigt. Om så sker ökar risken för uppkomst av mutationer som är bestående förändringar i DNA. En mutation kan vid celldelning då också ärvas till en dottercell och öka risken för cancer. Skador på DNA kan alltså öka risken för cancer men bland forskare finns olika uppfattningar om vad som har störst betydelse för hur skadorna uppkommer.

Vissa anser att de till stor del uppkommer slumpmässigt på grund av  ”Inre faktorer” som beror av den normala cellmetabolismen (cellfunktionen). Denna uppfattning har dock fått mycket kritik.

I en ny studie har nu en amerikansk forskargrupp använt fyra olika modeller för att beräkna vad det är som har störst betydelse för uppkomsten av de DNA-skador som kan leda till cancer. Man har då kunnat visa att det inte är slumpen och den normala cellmetabolismen som ligger bakom merparten av skadorna utan att de huvudsakligen beror på inverkan av ”Yttre faktorer”.

Till en mindre del orsakas skadorna av ”Inre faktorer” som inte kan förhindras men i den nya studien drog man slutsatsen att så mycket som 70 – 90 % av skadorna uppkommer till följd av ”Yttre faktorer”. Dessa skulle kunna vara luftföroreningar, kemikalier, felaktig kost, strålning mm. I förlängningen innebär detta alltså att vi genom vårt sätt att leva och genom att undvika exponering för potentiellt skadliga ämnen också kan minska risken för att ”Yttre faktorer” ska skada våra cellers DNA. Studien har nyligen publicerades i den prestigefulla vetenskapliga tidskriften Nature och har rönt stort intresse (Wu et al 2015).

Resultaten vilar på ett viktigt samband och sjukvården har här en roll som kunskapsspridare och med att arbeta preventivt för att visa att en giftfri miljö, god livsstil och bra kostvanor faktiskt har betydelse och kan göra en skillnad för att minska riskerna för framtida sjukdom. I detta arbete är det ju också viktigt att det finns en regional kompetens i området och möjlighet att ta prover i vår omgivande miljö för att sedan kunna analysera och identifiera ämnen som potentiellt skulle kunna vara de ”Yttre faktorer” som ökar risken för cancer.

Här finns tips på intressant litteratur om du är intresserad av att läsa mera:

Wu S, Powers S, Zhu W & Hannun YA. Substantial contribution of extrinsic risk factors to cancer development. Nature. 2015 Dec 16. doi: 10.1038/nature16166.

Studien beskriven i en artikel på nyhetssiten ScienceAlert

Studien beskriven i en artikel på BBC News

DNA-reparation – en grund för livets kemiska stabilitet. Nobelpriset i kemi 2015, Populärvetenskaplig information från Kungliga Vetenskapsakademien.

Text: Per Leanderson, toxikolog på AMM.