Svårt att minska stressen hos redan stressade

Den som redan visar tecken på utmattning kan reagera med ökad stress även när man inför åtgärder som syftar till att minska stressen. Det är ett av fynden i psykologen Bozana Johanssons avhandling om stress på arbetsgrupper.

Att höga krav i kombination med låg kontroll är en riskfaktor för stress hos individen har varit känt länge, likaså är orättvisor på arbetsplatsen och bristfälligt ledarskap tydliga riskfaktorer för stress.

— I min avhandling har jag lämnat individnivån för att titta på stressprevention inom en organisation”, säger Bozana Johansson.

I sin studie har hon utgått från den amerikanske professorn Robert Prichards modell för att öka produktiviteten i en organisation.

— Det handlar om hur man får människor att producera så mycket som möjligt men samtidigt må så bra som möjligt.

Bozana Johansson förklarar att utgångspunkten är medarbetarnas motivation. Genom att medarbetarna får formulera sina egna mål samt avgöra vad som är en bra prestationen samt hur den ska mätas skapas en ökad känsla av kontroll. Det gör i sin tur att arbetet känns mindre kravfullt och mer belönande.

— Det verkar påverka stressnivåerna positivt och leder till ett ökat välmående, säger Bozana Johansson.

Tidigare forskning visar att många anställda inom primärvården upplever sitt arbete som mycket stressande. Deltagarna i den här studien är anställda inom primärvården och stresspreventionen genomfördes på en hälsocentral. Resultaten jämfördes sedan med andra hälsocentraler i samma region. Trots att underlaget är för litet för att få statistisk signifikans har studien intressanta fynd.

— Det verkar som om effekten kan variera för olika subgrupper inom en organisation. De medarbetare som vid studiens inledning visade tecken på utmattning har ett annat resultat än de som var helt friska.

Den grupp som inte hade några symptom på utmattning upplevde sitt arbete som mer belönande efter ett år. Men för de som redan vara stressade uteblev effekten helt.

— Det skulle kunna tyda på att oavsett vilken metod man väljer så blir det ännu en pålagring för den som redan är utmattad. De orkar inte med fler saker även om åtgärderna i grunden är positiva, säger Bozana Johansson.

Det finns även fynd i studien som tyder på att personer som visar tecken på utmattning har en minskad motståndskraft mot stress.

— Deras upplevelse av stress förändrades snabbare och mer även vid låg belastning. De behöver alltså mindre belastning för att reagera mycket.

Studien visar också på möjligheten att jämföra stressupplevelsen med objektiva data kring arbetsbelastning. Det handlar om mätbara faktorer, exempelvis antal patienter per dag, antal administrativa uppgifter och antal telefonsamtal per dag. Stressen tycks vara mer kopplad till administrativa uppgifter än till patientarbete och det finns också ett samband mellan upplevelsen av att jobba mycket men ändå inte hinna med.

— De blev mer stressade ju färre uppgifter de hann med per arbetad timme vilket kan handla om stress för att inte uppnå uppsatta mål, alltså mål som de själva inte har kontroll över. Det är ju i sig ett systemfel som kan åtgärdas.

Bozana Johansson disputerar den 8 maj 2020. Här kan du ta del av hennes avhandling ”Stress prevention at work: intervention effectiveness and implementation process evaluation Länk till annan webbplats.” och publicerade vetenskapliga artiklar.

Publicerad 2020