Hallå där Charlotte Wåhlin

Grattis Charlotte Wåhlin, ergonom, Med Dr och nyutnämnd docent.

Du driver ett forskningsprojekt som kallas PAWSS, vad är det?

— Det står för Patient and Workers Safety Study. Min förhoppning är att bidra till en säkrare vård- och arbetsmiljö. Vi har tittat på vård- och arbetsskador inom hälso- och sjukvård samt omsorg, och därmed ökat vår förståelse för vilka risker och skador som förekommer hos både patienter och vårdpersonal. Genom att också intervjua 35 medarbetare som alla varit med om en situation där både de själva och patienten skadades har vi försökt kartlägga vad som hände och hur man agerade.

Varför är det här viktig forskning?

— Den här typen av arbetsmiljöproblem behöver uppmärksamas för att kunna förebyggas. Förflyttningsmomentet är en situation där många skadar sig, det är lätt hänt att det knäcker till i ryggen eller att axeln överbelastas, exempelvis. Skadorna leder till personligt lidande och i vissa fall sjukskrivning. Dessutom drabbas vården dubbelt när egna medarbetare skadas.

Hur ska vi förhindra de här olyckorna?

— Det behövs riskbedömningsverktyg och riktlinjer för säkra personförflyttningar och för olika risksituationer i arbetsmiljön. Inom det här projektet har vi översatt ett riskbedömningsverktyg från Nederländerna. Det ska vi testa på några vårdavdelningar som har anmält sitt intresse. Inom projektet ska vi också arbeta med riktlinjer för säkra personförflyttningar. Förflyttningskunskap behövs!

Vad behöver vi göra för att det ska bli bättre?

— Det vi redan vet är att om man kopplar ihop säkerhet för medarbetare med patientsäkerhet så gynnar det båda parter. Men arbetet med säkra personförflyttningar behöver också lyftas till strategisk nivå så det engagerar chefer och ledning med ansvar för arbetsmiljö. Det handlar om att arbeta på flera nivåer samtidigt.

Hur tänker du i dessa tider om arbetsmiljön i hälso- och sjukvården?

— Vi behöver knyta ihop olika aspekter i arbetsmiljöarbetet och inte bara se på en risk i taget för vårdpersonal. Riskbedömning ska samtidig värdera fysisk och psykisk arbetsbelastning, risk för smitta och för hot- och våld. För många människor i samhället har det blivit så tydligt, i dessa coronatider, att vård och omsorg måste fungera, det är en grundäggande trygghet. Ska vi locka unga att arbeta inom vård och omsorg så måste vi skapa säkra och sunda arbetsmiljöer, där lön går hand i hand med uppdraget, att vårdpersonalens arbete värdesätts högre.

Sist, hur känns det att kunna titulera sig docent?

— Det känns kul! Jag ser nya möjligheter att utveckla den kliniska verksamheten, forskning och undervisning. Mitt samarbete med den Medicinska fakulteten vid Linköpings Universitet utökas och det känns också spännande.

Här kan du läsa mer om studien PAWSS Länk till annan webbplats.