Toxikoproteomik

I detta projekt studerar vi hur proteiner påverkas av exponering för miljöfaktorer.

Vi kartlägger proteinsammansättningen i olika kroppsvätskor (nässköljvätska, bronksköljvätska, saliv, serum och ryggmärgsvätska) och studerar proteinförändringar som uppträder vid exponering för miljöfaktorer eller vid miljöbetingade sjukdomstillstånd. Vi studerar också hur proteinuttrycken i odlade celler från människa påverkas vid exponering för miljöfaktorer.

Toxikoproteomiken har fått mycket stor betydelse

Proteomik är tekniker för att analysera alla proteiner (proteomet) och förstå deras funktioner i biologiska system. Det sker oftast med hjälp masspektrometri (MS) som gör att man kan identifiera även små mängder av proteiner i biologiska material.

Toxikoproteomik är den proteomik som syftar till att klarlägga hur proteomet påverkas av exponering för toxiska ämnen i miljön. Här integreras traditionell toxikologi med global proteinanalys och systembiologi. I typfallet identifieras nya proteiner som reagerar på exponering för främmande ämnen.

Toxikoproteomiken har fått mycket stor betydelse, t ex för att beskriva toxiska ämnens verkningsmekanism på molekylär nivå och för att identifiera nya biomarkörer för gifteffekt eller sjukdomsrisk med bättre specificitet och högre känslighet än de som finns idag. Toxikoproteomiken inbegriper också möjligheten att studera molekylära förändringar vid miljöbetingade sjukdomstillstånd och därigenom lämna nya och värdefulla bidrag till förståelsen av hur sådana sjukdomar uppkommer och vidmakthålls.

Proteinanalystekniker som vi använder är bland annat två-dimensionell gel elektrofores i kombination med MS (2DE-MS-bild), vätskekromatografi i kombination med tandem MS (LCMS/MS) samt immunkemiska metoder.

Projektområden där vi använder toxikoproteomik

• Inflammatoriska sjukdomstillstånd i luftvägarna (t ex allergisk rinit, rinit efter exponering för irriterande kemikalier, KOL) – analyser av näs- och bronksköljvätska (I).
  
• Hjärtkärlsjukdom vid miljöexponering för persistenta organiska miljöföroreningar och endokrina disruptorer – analyser av lipoproteiner (LDL- och HDL-kolesterol) och plasma (II).
  
• Biologiska effekter av nanopartiklar – analyser av näslavage, celler och plasma (III).
  
• Arbetsrelaterad smärta – analyser av saliv, plasma, ryggmärgsvätska (IV).

Referenser

Se Publikationer under Forskning och utveckling.