Luftvägsbesvär

I laboratoriet pågår flera forskningsprojekt kring luftföroreningar och luftvägsbesvär. I arbetet ingår såväl kliniska undersökningar som experimentella studier.

Undersökningarna syftar till att tidigt kunna upptäcka inflammatoriska tillstånd i luftvägarna (innan mer allvarliga besvär uppträder) och att belysa hur och varför olika luftföroreningar ger upphov till luftvägsbesvär.

Arbetsrelaterade luftvägsbesvär

Arbetsrelaterade luftvägsbesvär är den vanligast förekommande anledningen till att patienter kommer till mottagningen vid Arbets- och miljömedicin i Linköping. Vi har och arbetar kontinuerligt därför med att utveckla metoder med vars hjälp inflammatoriska tillstånd i luftvägarna kan upptäckas tidigt.

Undersökningarna kan exempelvis innefatta:

• akustisk rhinometri (ett objektivt sätt att mäta slemhinnesvullnad)
• biokemiska analyser av näsborstprov och nässköljvätska
• mätning av kväveoxid i utandningsluften

Med hjälp av sådana analyser kan förändringar i de övre luftvägarna påvisas tidigt innan mer allvarliga besvär uppträder i de nedre luftvägarna. Nya tekniker gör det också möjligt att identifiera proteiner som har betydelse för de mekanismer som ligger bakom hur irriterande ämnen ger upphov till inflammation i nässlemhinnan.

Metoder för studierna

Förutom kliniska undersökningar är det viktigt att kunna studera olika miljöfaktorers effekter i luftvägarna under experimentella välkontrollerade förhållanden. Vi använder därför bland annat en exponeringskammare där vi kan exponera försökspersoner för olika agens. Vi använder också en modell, ”isolerad perfunderad lunga” för att studera luftvägseffekter på organ, cellulär och molekylär nivå. För studier av olika miljöagens effekter använder vi också andra modellsystem såsom odlade makrofag- och luftvägsepitelceller och helblod.

Anställda i simhallar

Vi studerar graden av inflammation i näsan hos anställda i simhallar och undersöker om det finns ett dos-effektsamband mellan exponering för skärvätskedimma och inflammation i näsan. I samarbete med SP i Borås (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) bestämmer vi lungtoxiciteten hos brandrök av olika ursprung och sammansättning. Utvecklingsarbete pågår också för analys av olika inflammationsmarkörer.

Anställda inom metallindustrin

Vi undersöker också om det finns ett dos-effektsamband mellan exponering för skärvätskedimma och inflammation i näsan hos anställda inom metallindustrin. I samarbete med Statens Provningsinstitut i Borås studeras lungtoxiciteten hos brandrök av olika ursprung och sammansättning.

Arbete pågår också för att ta fram metodik som möjliggör analys av nya typer av inflammationsmarkörer.

Palate lung and nasal epithelial clone (PLUNC)

Vi har tidigare identifierat ett nytt endotoxin-bindande protein, PLUNC (palate lung and nasal epithelial clone), i nässköljvätska. Ytterligare forskning har visat att PLUNC normalt i huvudsak finns i de övre delarna av luftvägarna, att det uttrycks i cilierade epitelceller och i submukösa körtlar och att PLUNC utgör en familj av proteiner där proteinet som finns i nässköljvätska har beteckningen SPLUNC1.

PLUNC är strukturellt besläktat med tidigare välkända endotoxin-bindande proteiner som LBP och BPI (bacterial permeability increasing protein) och PLUNC utgör troligen ytterligare en viktig del av vårt medfödda immunsystem. Våra egna studier har visat lägre nivåer av PLUNC i nässköljvätska från rökare, från patienter med pollenallergi och från personer exponerade för irriterande epoxykemikalier. Vi arbetar med att undersöka om PLUNC påverkas av andra exponeringar.